Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur SPRÅKETS MAKT ÖVER TANKEN.
SPRÅKETS ORD ÄN VÄGLEDANDE EACKLOR FÖR
TANKEN, ÄN VILSEFÖRANDE IRRBLOSS.
Om den betydelse saknaden av vissa ord äger för tanken
ej alltid så omedelbart inses, så tarvas däremot inga teoretiska
deduktioner för att bevisa den kraft som stundom kan ligga
i blotta tillvaron av ett ord.
Folkens mäktiga ha mer än en gång vitsordat denna kraft,
då de ha stadgat straff, stundom ända till livets förlust, för
bruket av ett eller annat uttryck som särskilt har visat sig öva
ett alltför stort inflytande på människornas sinnen.
Det vore lärorikt, även från språklig synpunkt, att skriva
de politiska partinamnens historia. Denna historia visar
nogsamt att partiernas sammanhållning ofta långt mera har
berott på ett bestående namn än på någon åsikternas
likst ämmighet , ja, att partier i mångfaldiga strider ha stått emot
varandra, mindre på grund av ett verkligt sakintresse än för
ett stundom storståtligt, stundom också ganska innehållslöst
ords skull, som de nu en gång ha fått såsom valspråk tecknat
på sina fanor.
”De blå” och ”de gröna”, som under kejsar Justinianus’
dagar utkämpade våldsamma strider i Konstantinopels
hippodrom; ”de vita” och ”de svarta”, som på Dantes tid upprörde
dennes hemstad och under namnen ”ghibelliner” och ”guelfer”
söndrade hela stora nationer; Englands ”röda ros” och ”vita
ros”, dess ”kavaljerer” och ”rundhuvud”, dess ”whigs” och
”tories”; Hollands ”cabeljauwen” och ”hoeken”; Norges
”bagler” och ”birkebeiner”; Sverges ”hattar” och ”mössor”
— alla dessa partier ha vållat folken oändliga lidanden ej blott
genom de politiska motsatser de ha kunnat innebära, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
