Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IL’!’»’»« ............ ■ ■ ■ ....... ■■■■■■"
Esaias Tegnér d. y.
ofta också blott genom sina namn, huru triviala dessa än
samtliga äro. Det var därför också mer än tvenne ord, som
Gustav III ville utplåna, när han avlyste de båda partinamn,
som ha gjort vår s. k. frihetstids historia i åtskilliga avseenden
så bedrövlig för oss att minnas.
Om ej censurens hävder alltid hade älskat att hölja sig i
mörker, skulle även de ha kunnat lämna månget bidrag till
erfarenheten om och tron på makten i blotta nämnandet av
ett ord. Vår nyss omnämnda frihetstids mest bekante censor
librorum, Niklas v. Oelreich, inkom en gång till
kanslikollegium med en vördsam förfrågan huruvida verser och andra
skrifter där orden frihet, lag, patriot, träl o. s. v.
före-kommo, men detta blott tillfälligtvis, dock borde undertryckas.
Oelreichs skrivelse är väl till en god del att fatta som ett
utbrott av hans misshumör över vissa alltför stränga och
ensidiga fordringar som de för tillfället maktägande hade
ställt på hans granskning; men den är i alla fall betecknande.
Censuren har under skuggrädda tider faktiskt blivit tillämpad
efter grundsatser, föga skilda från dem som här ifrågasattes.
Englands republikaner under Cromwell beskylldes för att ha
hyst sådan fruktan för ordet king, ”konung”, att de i bönen
”Fader vår” ville utbyta ordet king dom — hos oss motsvarat
av det oskyldigare rike — mot ordet commonwealth,
”republik”. Inom hyperboréernas stat, sådan som Atterbom
skildrar den i Lycksalighetens Ö, var till och med ordet
rike ”avlyst för alltid och belagt med höga böter”.
Från vår närmaste samtid* kan jag anföra ett, så vitt jag
vet, icke förut påpekat mycket slående politiskt exempel på
insikten i ett namns betydelse. Vid den sista stora uppgörelsen
mellan turkar och ryssar, då även nya stater och provinser
måste erhålla nya namn, blev södra hälften av det land som
bebos av bulgarer icke kallat Sydbulgarien utan
Östrum ilien. Varför? Emedan man med otvivelaktig rätt
befarade, att om denna landsträckas invånare i själva sitt namn
ägde en ständig påminnelse om samhörigheten med övriga
bulgarer, de också så mycket snarare skulle sträva efter att med
* Obs. att detta skrevs år 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
