Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVÄVANDE BETYDELSE OCH TVETYDIGHET.
Betydelseövergångar ske sällan plötsligt; de försiggå
vanligen på det sätt att gränserna för ett ords användning oförmärkt
och småningom antingen vidgas eller inskränkas i den ena eller
andra riktningen. Varje sådan förvandling förutsätter därför
ett stadium då betydelsen har varit mer eller mindre svävande.
Och här stå vi framför den väsentligaste och vådligaste av
de brister med vilka det mänskliga språket tyvärr allt för ofta
är behäftat: ordens tvetydighet och obestämdhet.
Redan fyra århundraden före vår tidräkning hade den
grekiske skeptikern Gorgias, i sammanhang med sitt påstående
att all kunskap vore tvivelaktig, hävdat satsen, att även om
sann kunskap funnes, människorna dock ej skulle vara i stånd
att meddela den åt varandra, ty det bleve alltid tvivelaktigt
huruvida de med samma ord menade detsamma.
Sant är att liksom var och en ser allting i världen med sina
egna ögon och ej med en annans, så inlägger han också i varje
ord en egendomlig betydelse, som det ej har för någon annan.
Lika många som de personer äro vilka ha talat och tala ett språk,
lika många skiftningar i sin betydelse har varje ord i detta
språk — ja ännu flera, ty samma person kan ju ändra
åskådningssätt. Man erinre sig blott ordet frihet, och besinne huru
meningarna skifta rörande vad som innebäres däri!
Om språket, detta oaktat, kan förmedla den enes tankar
till den andre, så ligger skälet däri, att vid sidan av den relativa
olikheten i uppfattning av ordens betydelser alltid måste stå
en relativ överensstämmelse. Ju längre denna sträcker sig,
dess bättre fyller språket sitt syfte.
Fullständig blir den emellertid aldrig. Man kan därför
giva Lo eke rätt, när han i ett lärorikt kapitel av sitt verk
Om det mänskliga förståndet utvecklar huru flertalet av
de tvister som söndra människorna härröra därav att man med
samma ord menar olika sak. ”Termernas fyrtal”, qvaternio
termino rum*, är ett av de oftast mötande logiska felen: det
* T. ex. Peter är en åsna, åsnan är ett fyrfotadjur, alltså är Peter
ett fyrfotadjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
