Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.0“*% ..<r*.wOr\,.0‘*.. .a**. .-o* ••. .*o*%. .• o—. .-o**.
i* - ,
––––d
klyftan mellan Nietzsches vilda hat till livsvärden, som icke
släcka hans törst efter skönhet, andlig makt och obegränsad
rymd, och den jordkrypande vinglösheten hos dessa trångbodda
autoktoner, vilka icke hava plats varken för religiösa, filosofiska
eller estetiska oändlighetsdrifter. Å ena sidan en allt fordrande
kärlek till det ideala, vilken blivit besviken och därför i sina
uttryck slår över i hat, å den andra det framtidsperspektiv, vars
quinta essentia är alla svintrynen i en och samma feta ho, å ena
sidan intermundierna, å den andra enProkrustessäng. Nietzsches
så kallade hat till det goda är mindre detta, än ett nödrop efter
ett livsinnehåll, som icke erbjuder sig åt honom, det vill säga
efter den enskildes förlossning från sin tomhet och befruktande
med en överordnad andlighet, som är väsende, men icke sken.
Vem vågar innerst förebrå någon, att han icke varit föremål
för en särskild nåd?
Man får icke låta bedraga sig av febersjuka överord och
metaforer, ej heller av spott och hån eller skenbar och verklig
lättfärdighet. Vi, som sätta vårt hopp till det kommande livet,
troende på fullkomning och lyckliggörelse i ett55Jenseits”, hava
allt skäl att erkänna Nietzsches närmare frändskap med oss
än med våra verkliga vedersakare, dessa upp- och nedvända
dogmatiker och ortodoxer, som av pur vetenskaplighet äro
oförmögna att tro på och bekänna sig till ande och frihet och
som skyla sin nakenhet med de billiga rester av idealt sinne, som
de kalla altruism. I viljen oss till livs, I autoktoner,
”vederläggande” vår religion, vår metafysik och vår patriotism med
eder ”exakta vetenskap”. Om eder vederläggning lönar det
sig föga att tvista. Men ett kunna vi på förhand säga och därvid
bliva: vårt känslo- och viljeliv komma ni ej åt med edra
erfarenheter och eder matematik. Vi vilja hava ”metafysiska”
drömmar, och — vi ha va dem. Vi vil j a inrätta vår vandel och vår
och eder värld, så långt vi nå, efter dessa drömmar, såsom ni
kalla dem, och — vigöra det. Vi vilja vara edra motståndare,
och — vi bekämpa eder. Vi skulle skämmas att vara stängda
inom eder andliga horisont och att bekänna oss till edra yttersta
kultursyften. På bottnen av de teoretiska
meningsskiljaktigheterna ligga stridiga känslor och viljor. Den som givit
skildringen av ”de sista människornas lycka” i förordet till ”Zara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
