Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av
.»o**-..
/O**.,
—■■■■ — — ...I — ’■ ■■ ■ ■■■■■■ ■■■’ i ’■■■ ■
Rudolf Kjellén
livskraftiga koger, som alltmera mognar till organisation kär
i landet, kar motvilja endast mot äventyrliga ock
pietets-lösa reformer. Skillnaden mellan den ock vänstern i detta
fall sitter icke i substantivet, utan i adjektivet.
Men visserligen blir skillnaden stor, så snart vi lämna
smakens ock gradens områden. Bägge partierna vilja
reformer, men ur alldeles olika synpunkter ock efter vitt skilda
metoder.
Ty även vänstern kar sin ansvarskänsla, sin pietet. Men
den drages av en annan magnetisk pol än det fäderneärvda.
Den drages mot tidsandan. Detta är den första ock
avgörande brytningspunkten mellan vänster ock köger, att den
förra suggereras av tidsandan, den senare av nationalandan.
Som bevis på riktigheten av denna diagnos länder en
lika egendomlig som lärorik iakttagelse. Vill man se efter,
så skall man finna, att alla västerländska folk kava samma
liberala parti, men var sitt konservativa. För liberalismen
ha de nationella gränserna förlorat en god del av sin betydelse,
därför att de icke gälla för tidsandan; kon går i samma gång
över världsdelar, kon behärskar i ett fång kela kulturkretsar.
Inom kulturkretsens olika stater vill liberalismen alltså
till-lämpa samma program, obekymrad om folkens olikhet. Dess
kurer smaka alla av universalmedicin, ock de härstamma
alla närmast från 1848, längre bort från 1789 ock den första
franska revolutionen, men ytterst från 1700-talets
”upplysta” fritänkeri.
Liberalismen är sålunda en rent historisk företeelse, ock
dess gång över de europeiska landen kar följt bestämda banor
lik ett stormcentrums. Till Sverige kom den på allvar vid
1800-talets mitt. Dess genombrott betecknas av de
reformer, som under tidrymden 1858—1866 renderade oss
frihandel, kommunal självstyrelse, näringsfrihet, en
humani-serad strafflag ock en representation på samfällda val, för att
nu endast nämna det viktigaste. Allt detta är internationella
idéer, som tillämpades i alla land inom kulturkretsen, ock
över dem alla svajar ett ock samma baner med det stora
ordet personlighetsprincipen.
Gent emot denna internationella liberalism står kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
