- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
285

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.. o-wO- ^O *»..»O-’• .*Q* o-»..o-

Ur Folklynnen



sin stad som de vilja ha den och gjort den till ”staden” i samma
mening som romarna kallade sin stad ”urbs”, staden i
egentlig mening. Man gripes av en känsla av obehag, alldeles
oberoende av politiska syrn- eller antipatier, vid tanken på att
några andra skulle besätta och besitta Paris. Om utsikt funnes,
att parisarna skulle få sina fel förbättrade, så erfar man snarast
en olustkänsla. Men man bör ej oroa sig i onödan.

Hur äro parisarna och parisiskorna ? Det är en stor
skillnad på den unga dam, som i sitt hus vid Parc Monceau klockan
10 väckes av att en kopp choklad och ett par delikata
brioches ställas bredvid hennes rymliga och komfortabla
rokokosäng, och den, som fem timmar förut med en skur av
ovett av poliskonstapeln kördes upp från sitt obekväma läger
på kajen under någon av Seinebroarna. Även en parisisk
slätrakad och svartmuskig kypare på ett nattkafé, som
försöker lura på den något tummelumske men eljest korrekte
Chicagobon en falsk tvåfranc, skiljer sig mycket från den
vithårige idealistiske gamle professorn i nationalekonomi, som
sitter i sitt arbetsrum, vid Jardin du Luxembourg, och logiskt
och formfulländat bevisar hur krigen, tack vare världshandeln,
blivit omöjliga. Svaret beror också på till vem man ställer
frågan.

I landsorten svaras nog ibland: Parisare, det är den
sortens fransmän, som gyckla med allt, isynnerhet med det
övriga Frankrike, de som vilja sälja sin själ, om de äro män, och
sin kropp, om de äro kvinnor, för pengar, fördärvade av de
milliarder immoralitetsbakterier, som flyga omkring i luften i
lastens huvudstad. De ha kalla hjärnor, om det skall vara
någon förtjänst. Liksom blodet från kroppen suges till hjärtat,
så strömmar Frankrikes blod till Paris för att där avkylas,
steriliseras på goda mikrober och inficieras av alla kroppens
och själens sjukdomar. Må vara att Paris är Frankrikes huvud,
säger landsortsbon, men jag skall be att få instämma med
lantadelsmannen i Feuillets ”Monsieur de Camors” och säga
som han gjorde om Paris: ”När huvudet blir för stort, blir
mannen en idiot.”

Frågar man en parisare, svarar han kanske: ”En parisare
är en sådan fransman, som kan vara flitig och glad, känslig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free