Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gny om författares, slutligen t. o. m. om förläggares sedlighet.
Och lika lätt som man vid 1500-talets mitt hittade kätteri
hos motparten eller konkurrenten, lika snabbt hittade G. B.
A. Holm, och trodde detta säkert av hela sin själ, upprörande
osedlig litteratur hos den ledande i Svenska
Bokförläggareföreningen, och med denna besmittelse ville han icke ha det
allra ringaste att göra. Det var icke heller svårt att finna
ett par naturalistiska böcker — namnet ”Giftas” kan ju säga
tillräckligt —, som då nyligen väckt stor förargelse i landet.
Svårare var det för andra 6idan att, vilket genast försöktes,
hitta något i etiskt hänseende förgripligt i den stora
skolboks-firmans förlag, där man nästan alldeles saknade modern
skönlitteratur. Man förekastade dock, som det hette i en broschyr,
”herr Holm, storkucku för det hela”, att den Norstedtska
firman också hade ett moraliskt iik i lasten, ”Ariostos
Rasande Roland samt Bellmans poetiska arbeten före 1772,
böcker som på sina ställen äro ingalunda tuktiga”. Holm gav
härpå det synnerligen egendomliga svaret: ”Ariosto är
världsbekant och översatt av en Svenska Akademiens ledamot, och
Bellmans nämnda arbete efter skaldens egen handskrift är
utgivet av överbibliotekarien Klemming.” Som oftast är
fallet med de verkligt stora — om genierna gäller det ju nästan
alltid — var Holm försedd med en ganska betydlig grad av
naivitet. Och dessutom var han i idéresonemang alldeles
hjälplös. Särskilt på det sexuella området var han säkert
oskyldigare än folket är mest, och erkännas måste, att de
kvistiga frågorna om rätt och orätt här bli om möjligt ännu
mera intrasslade. Hans censorskap blev därför ganska
egendomligt, då det gällde att ur sedlighetssynpunkt bedöma
böcker på Norstedts förlag och en gång förbjöd han t. o. m.
några bonddialektord, som på någon norrländsk provinsialism
betecknade tillblivelsens mystiska detaljer, förekommande i
den språkvetenskapliga tidskriften Svenska landsmål. Denna
Holms naivitet — den visade sig på många områden — gjorde
ett egendomligt intryck, då den förekom vid sidan av en
sällsynt världsklokhet och ett ofta mycket skarpsinnigt
bedömande av situationer och även av sådana personer, där ej
antipatien alldeles förvillade omdömet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
