Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han älskar och han älskas. På en gång
Med kärleken han undfår diktargåfvan;
Hans känsla själfmant växer fram som sång,
Hans tanke värmes af en eld från ofvan.
Alltse’n hans mun två rosenläppar mött,
Ser skalden all sin värld i rosenrödt
Och sjunker ned inför sin gudom - kvinnan.
Allt skönt, han läser i sin sångmös blick,
Blir så bekant - han re’n det läsa fick
I milda blåa ögon dessförinnan.
Men snart farväl han bjuder västansmek
Och cittrans klang och ljufva månskensfröjder.
Stark, kärnfrisk som det gamla Englands ek,
Han står, en man, på lifvets middagshöjder.
Han aktar lifvets lust och lifvets vikt,
Han blickar framför sig med tillförsikt
Och bakom sig förutan minnets ånger!
För honom är det flydda ej förbi -
Han vet det stora helas poesi
Och evig ungdom glöder i hans sånger.
Hans visdom aldrig stelnat till förakt
För hvad han flammat för i ynglingsåren.
Kring barnets värld höll mannens tanke vakt -
En yppig sommar, som omfamnar våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>