Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skål vid Knutsfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På Dannevirkes skansar.
Så satt väl fordom Ingeborg
Och kufvade sin hjärtesorg
Och väfde Hjalmars pansar.
Vi känna dessa drag igen,
Så bleka nu dess värre,
Sin fina grop har kinden än,
Men rosor har den färre.
Och denna späda hand! Den har
En gång oss gifvit det standar,
Som aldrig vi få svika.
Ja, hon densamma är som förr,
Fast landssorg bor bak hennes dörr
Och kanske nöd tillika.
Hur fly ej hennes tankar bort
Till Thyras gamla vallar!
För hem och härd där inom kort
Den första salvan knallar;
Den ärlige, förfrusne Jens
Fällt bajonett på Nordens gräns,
Som våld till sig vill lista;
Därhemma syr hans trogna mö
En dräkt till skygd mot frost och snö –
Kanske den blir hans sista!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
