Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vågbrytaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vågbrytaren.
Hafvet dönar, hafvet brusar, fradgan fräser upp med lust
Mot de gråa jätteblocken utmed Varbergs stela kust.
Men då dyning hinner hamnen, hejdar sig det salta svall,
Långsträckt rullande tillbaka utför bottenmurad vall.
Fasta, säkra kvaderstenar, muskler uti hamnens arm,
O, hur skönt från er att blicka öfver oceanens harm!
Eller, sedan stormen tystnat, skåda hafvets sabbatsfrid:
Fiskarsegel glida hemåt efter djupets skördetid.
Kvällens första skuggor bredas öfver Varbergs gamla borg,
Medlidsamt de täcket draga öfver skuld och straff och sorg.
Midt emot på öde skäret fyrens flamma, ensligt närd,
Skimrar som en ädel handling öfver en förbrunnen värld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
