| 47 |
I ädla hjärtan alla,
Som slån för sant och godt,
Er vill jag anbefalla
Det arma Polens lott.
Dess kval vid marterpålen
Skall röra hvarje bröst:
Nåväl, en tår för Polen,
Och strax har Polen tröst!
I tankens riddersmänner
Kring frihetens banér,
I, de förtrycktas vänner,
Se här ett kall för er!
Ert ord slår ned som strålen,
Till er ser världen opp:
Nåväl, ett ord för Polen,
Och strax har Polen hopp!
I väldige på jorden,
Med makt kring land och haf,
O sätten gräns för morden!
O dragen styrkans glaf!
| 48 |
Men gagna dessa böner
Till intet -- då förvisst
Bland er, I sångens söner,
Finns hjälparen till sist:
En skald med djupa toner
Står upp i folkens midt --
Kom, skald, och skaka troner,
Kom och sjung Polen fritt!
