Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad muren sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad muren sade.
Pompeji, den begrafna staden,
Ånyo återgaf ett hus;
Ur långa blunden väckt af spaden,
Det kastade sitt täckelse af grus.
Som barn, när solen in i kammarn skiner,
Så nymfer vaknade och amoriner
På purpurgrund i morgonljus.
Jag gick där med min vän arkeologen.
Han hade ögon som en falk
Och såg en skrift på yttermurens kalk –
Det var ett fynd för forskarhågen!
Med spetsig stylus någon bitter själ.
Kanske en hämndfull träl,
Ett skymf-ord ristat dit mot husets herre –
Det kunde knappast varit värre!
Se; sade forskarn: sanning gör sig hörd –
Läs här om mannen samtids vittnesbörd!
Jag lät min lärde vän predika –
Egentligen det kvittade mig lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
