Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villan vid hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon står där svept i slöja som natten svart,
En tragiskt skön, förstenad och blek Medusa.
Den stela blicken stirrar, hon vet ej hvart,
Hon hör ej stormen, ser ej hur vågorna rusa.
Hvad gör det henne nu, om orkanen snart
I smäckra pelargångar förödande ljudar
Och knäcker stam vid stam i sin vilda fart
Och störtar murgrönlindade trädgårdsgudar?
I hennes hjärta rasat en större strid;
Där ligga ännu skönare spillror fallna
Och ensam står bland gruset en Eumenid
Vid remnadt altar, där helgade kolen kallna.
Så kom då; storm, och gör till ett öde rum
Densamma strand, där främlingen under segel
På afstånd tyckt sig skåda Elysium
Med marmorglans och grönska på böljespegel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
