| 80 |
(Alger.)
Ett palats för forne deyer
Nu biblioteket hyser.
Öfver gårdens öppna fyrkant
Himlen hög och härlig lyser.
Än, bland romerska fragmenter,
Ljuset någon torso smeker,
Än på strålen i cisternen
Mellan gröna växter leker.
Pelarburna hästskobågar
Lätta gallerier stöda,
Kransade af murgrönsrankor,
Blomsterhängen blå och röda.
Skuggorna ett flätverk spinna
Öfver arbetsbordets skifva,
Österländska bokstafstecken
På det blanka ark de skrifva.
| 81 |
För att läsa och begrunda
Just ett rum som jag vill ha det,
Och från pennan orden själfmant
Dansa rytmiskt ned på bladet.
På min ena sida sitter
Med den lindade turbanen
Tyst en gammal turk och bläddrar
Under andakt i Koranen.
Men jag har en annan granne,
Som hvar stund min själ förnöjer,
Hon, som nu den varma blicken
Långsamt upp från boken höjer.
Älskade, om jag ej räddes
Att din kloka tanke störa,
Ville jag en sakta fråga
Rikta till ditt fina öra.
Så som du kan ingen konstnär
I det händiga Cremona
Höra, om de gamla strängar
Ännu sig åt välljud låna.
