Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frun på Salshult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Då brefvet afgick, han lefde än;
Men kulan har icke fåtts ut igen
Och febern i såret bränner.
Nu lämnen mig litet allena här!
Så långt som uti min förmåga är,
Jag hjälper er se’n, stackars vänner.»
De gå. Vid en säng af hvitmåladt trä
Nu sjunker fru Sofia på knä
Och hjärtat kvider och klagar.
Här lärde hon gossen hans barndoms bön,
Här sof han, rödblommig, kraftig och skön,
I flydda lyckliga dagar.
»Min vackre, min tappre! Ske Guds behag!»
Och ned öfver bäddens öfverdrag
De brännheta tårarna dugga.
»Min gosse, kanske är du re’n i hamn,
Kanske jag bara sträcker min famn
Emot ett minne, en skugga!»
På dörren en bultning, ifrig och kort –
Hon stryker häftigt tårarna bort.
Åt folket i kväll skall hon baka
Och rättarn väntar att order ta
Och kokerskan också besked vill ha.
Raskt ut i lifvet tillbaka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
