Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Valkiakoski pappersbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Re’n lagdt i staplar, papperet begär
Det bläck, som utur tusen pennor dryper,
Och väntar denna svarta jättehär
Af götiska, latinska, ryska typer.
Hur språken eljest skifta på vår jord,
I dyster enighet de dock förklara
Att lidandet är lifvets botten-ord
Och allt det andra flyktigt bländverk bara.
På dessa ark, förklädda trasor blott,
Som druckit svett och blod och tåreflöde,
Den gamla sagan skrifs om sorg och brott,
Om smärtan, döden – om vårt släktes öde.
Men denna kör skall aldrig bli så stark
Att ej en röst kan bruset öfverklinga,
Och något blad bland dessa tusen ark
Skall med sin eldskrift natten själf betvinga.
Hvarhälst ett hjärta fått ett ädelt sår
Af släktets nöd – ett sår som alltid blöder,
Tills klingande dess sista droppe går
Uti ett upprop för betryckta bröder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
