Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edvard Bäckström †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du kunde icke hata eller skada,
Din själ var skönhetstörstig, varm och god,
Du tänkte ej att bärga i din lada –
Om själf du njöt, du andras nöd förstod.
Ej guld, men lyran låg ditt hjärta nära,
Du trängdes ej i lyckohjulets spår,
Du sjöng det veka, flyktande och skära,
Vemodiga i nordens korta vår.
Nu är du borta. Tysta visarfjäten,
Som märkte timmen för en sömnlös blick,
Ha nått sin gräns. Begråten, oförgäten
Du under vintersnön till hvila gick.
Då blomstertiden kommer, vi dig sakna,
Vi sakna dig vid lösta böljors gång,
Du fattas, då syrenens knoppar vakna
Med samma skära tycke som din sång.
Din sångarvår var kort. Du känt det ofta,
Då till din egen sinnebild du satt
De violetta blommor, hvilka dofta
Ifrån en majdag till en juninatt.
Förbunden hädanefter med ditt minne
Syrenen står som skyddsvakt kring din graf,
Och Psyches fjäril fladdra skall därinne
Och sänka sig i doftrikt blomsterhaf.
1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
