- Project Runeberg -  Samlade dikter / Fjärde bandet /
266

(1903-1904) Author: Carl Snoilsky
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christian Winther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Min dikt är glömd – har längese’n gått under
Uti den nya tidens strida älf» –
Han kunde säga så i tunga stunder.
Han glömd i Danmark! – Trodde han det själf?

Då Sjællands parker ännu stodo gröna
Med höstens första guldton däribland,
– Jag tror jag aldrig sett dem mera sköna –
Drog han för alltid bort från hemmets strand.

Hans danska hem, hur kunde du väl nännas
Ur dina armar släppa honom så?
Jag tyckte rosenkedjor borde spännas
Att spärra vägen, där han skulle gå.

Men det var tyst och tomt på alla kanter
Och inga blommor, inga afskedsord.
Blott jag, en främling – ett par anförvanter
Sett honom skiljas från sin fosterjord.

Omöjligt var det, otänkbart – dock sade
Jag till mig själf, se’n sist jag tryckt hans hand:
Min gamle skald, så orätt ej du hade
I hvad du sagt om glömska hos ditt land.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:45:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snoildik/4/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free