235 |
Sol, af Joniska böljor tvagen,
Kysser ej mer med sin första glans
Fidias’ marmor med gudadragen,
Gyllne spetsen af Pallas’ lans;
Men bland grus från den stora tiden
Murar på framtidens tempel en ätt,
Klok som Odyssevs, djärf som Peliden,
Hjältarnes arfving med lynnets rätt!
[1] Bidrag till ett 1888 på flera språk utgifvet festnummer af
helleniska tidningen Estia.