| 156 |
Nya Stockholm, det är dagen
Full af öfvermodig ton,
Härs och tvärs igenomdragen
Utaf pratsam telefon;
Nya gator, storstadshus,
Nya anleten och sinnen --
Vilsna vandra mina minnen
Här i detta skarpa ljus.
Gamla Stockholm, det är natten
Tigande i månljus ro:
Silhuett mot blanka vatten
Stiger slottet med Norrbro.
Lent af skymningstrolleri
Taflans brister öfvertäckas,
Ekon svagt i fjärran väckas
Som en Bellmans-melodi.
| 157 |
Gamla Stockholm, det är hvila,
Ljusförklarad återblick.
Nattens stilla syner sila
Nervers svala läkedrick.
Ja, det är min ungdoms stad --
Svärmisk, rik på sång och fägring,
Darrar den, en älskad hägring,
Öfver stjärnströdt Rosenbad.
