Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klädd och otillräckligt öfvad ungdom. Den gjorde
likväl sitt bästa in i döden.
Några dagar efter ankomsten fick Fuchs befallning
att med 600 man storma den starka förhuggningen
vid Gjelleråsen, öster om Kristiania. Carl var
själf närvarande vid anfallet, hvilket lyckades,
ehuru icke utan förlust. Fuchs kvarblef i den
eröfrade positionen 8 dagar, hvarefter han
fick order att återvända. Kännbara motgångar
på andra ställen och bristen på förnödenheter
gjorde Carls ställning i Kristiania betänklig;
öfverallt hotades hans förbindelser af fientliga
trupper och väpnade bönder. För att rädda hären
blef det omsider nödvändigt att utrymma den norska
hufvudstaden och draga sig närmare den svenska
gränsen. Återtåget skedde under stora faror, med
general Lützows dansk-norska här tätt i hälarna,
medan andra fientliga afdelningar sökte afskära
reträttlinien öfver Glommen. Detta var hardt när
att lyckas vid öfvergångsstället Onstadsund. Färjor
och båtar voro bortförda, och på motsatta stranden
stodo 500 danska dragoner och en stor skara norska
bönder. Af en timmerhög, som låg uppstaplad på
älfbrinken, förfärdigade svenskarne i största hast
några pråmar, med hvilka de utan tvekan började
öfvergången. Etthundra dalkarlar gingo främst. Carl
själf, endast åtföljd af Fuchs, lät frakta sig öfver
på en liten farkost. Fienden blef så förvånad öfver
svenskarnes djärfhet, att han icke kom sig för att angripa.
Rutger Fuchs nämnes hädanefter vid flera tillfällen
såsom konungens närmaste följeslagare – hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
