Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föga mindre underligt är, att själfve Gjörwell, innan
han blef upplyst om bättre, kunde begå misstaget att
förlägga stridsplatsen till Uppland. Ännu snabbare än
data och fakta utplånas ur människornas sinnen minnet
af öfverståndna vedermödor. Stockholms befolkning
åtnjuter visserligen sedan gammalt rykte att vara
glädtig och nöjeslysten, men 1719 borde väl stämningen
om någonsin varit tryckt, då oberäknadt nöden och
dyrheten – det långvariga krigets gifna följeslagare
– man endast behöfde aflägsna sig ett par mil utom
hufvudstaden för att varseblifva spåren af den hemska
förödelse, fienden åstadkommit, och som man själf med
så knapp nöd undsluppit. En holländsk reseskildrare,
van Effen, som i sällskap med en ung hessisk prins
besökte Stockholm få dagar efter det ryska anfallet,
fann allt uppfylldt af festligheter: på hofvet
aflöste galatafflar och assembléer hvarandra,
och engelsmännen ombord på sin flotta vid Dalarö
firade sina svenska vänner med dryckeslag, där det
gick så vildt till, att värdar och gäster afryckte
och kastade i sjön hvarandras hattar, peruker och
spetshalsdukar. Sådana drag fullständiga bilden af
tidslynnet och Stockholmslifvet detta märkvärdiga
år. Det karolinska allvaret, den karolinska fromheten
hade icke ensamt herraväldet.
Södermanlands regemente, som efter sin bragd vid
stäket fått marschera hem, tilläts ej länge att njuta
en välbehöflig hvila. Den ryska faran var ännu ej
helt aflägsnad. Följande år sammandrogs regementet
ånyo till Stockholmstrakten för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
