Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Warmholtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1765? Författaren till »Remarques» höll sig dock
ingalunda för vederlagd och framkom med en ny
skrift: »Observations en forme de lettre adressée à
l’auteur des Remarques sur un écrit intitulé Lettre
d’un Suédois etc.». Han framhåller segrarna och
eröfringarna från den tid Sverige var Frankrikes
bundsförvant, hvaremot 1719 – 21 års afträdelser
voro ett verk af de makter, på hvilka den nuvarande
regeringen stödde sig. Att hattpartiet icke varit
lyckligt i sin politik 1740 och 1757 medgifves, men
det andra partiets anläggningar hade kommit mången
god plan att stranda, o. s. v. Härmed upphörde denna
polemik.
Warmholtz fick icke många år glädjas öfver sin
gamle vän Arckenholtz’ återkomst och därigenom
yppade tillfällen till tätare sammanvaro. De sista
åren förföll denne till fixa idéer och öfverlefde
alldeles sig själf. Hans sista bref till Warmholtz af
1774 bär redan spår däraf. Han påstår, att ett rykte
vore utspridt, att icke han själf, utan en fransos
skulle vara den egentlige författaren till »Mémoires
de Christine», o. s. v.
En korrespondent, vid hvilken Warmholtz, oaktadt den
betydliga skillnaden i ålder, innerligt fäste sig,
var den unge lofvande, kunskapsrike J. H. Lidén,
personligen en af de mest tilltalande företeelserna
inom Sveriges lärdomshistoria. Han hade tagit
första steget att närma sig Warmholtz, då han från
Uppsala 1764 utbad sig att till honom få öfverlämna
tvenne »s. k. lärdoms-, eljest törhända rättare
svaghetsprof». Warmholtz’ och Lidéns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
