Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men en annan Hrafn1, hvilken han tog efter den döde Åle;
och under denne var aflad en annan häst, som ock het Ilrafn,
hvilken han sände till konung Gudgäst1 2 i Hålogaland. Denne
red konung Gudgäst och fick honom icke stadnad, innan han
föll af hans bak (rygg) och fick bane. Detta var på Ömd3
i Hålogaland. — Konung Adils var vid Disa-blot4 och red en
häst om Disar-salen; hästen snafvade med fötterne under honom
och föll, konungen stöp framöfver och kom hans hufvud mot
en sten, så att hösen5 (hufvudskålen brast, och hjärnen låg
å stenen: det var hans bane. Adils dog i Uppsala och är
der högad. Svearne kallade honom en väldig konung. Så
säger Thjodolf:
Att vättars vätt6
vinna skulte
på Adils lif,
än jag sporde;
att Freys ättling
falla skulle
från hästens7 bogar,
den bragdelystne8;
att blandad vardt
bragnings-sonens 9
Pat frak enn,
a t Adils fiörvi
vitta vœttr
of-vi da sky ldi;
ok dådgiam
af drasils bógum
Freys ättungr
falla sky ldi;
ok vid a ur
œgir hiama
1) Isi. Slöngvir, m., eg. slungaren, som kastar fötterne. — Ilrafn,
m., den korpsvarte, af hrafn, korp, ramn.
2) Isi. Goö-gestr, m., gudarnes gäst, den af gudarne älskade.
3) Isi. Ömd eller Aumd, en del af Hindöen, af okänd rot.
4) Isl. Disa-blot, blot till Diser (gudinnor), och Disar-salr, Disens
(gudinnans, kanske Friggs?) sal. Det är kanske af detta Disar, g. sg.
af dis, eller af Disa, g. pl„ som man fått nutidens Disa; jf. not. l,s. 10.
5) Isl. hauss, m., hufvudskål, hös, hvilket ännu lefver i flere
landskapsmål, t. ex. Smål., 0. Göt., V. Göt., Ångerml., i Dal. tunn-(h)ös 1.
-äs, m., tinning, deraf troligen ordet heden-hös, hedna tidens hufvud
(början).
6) Isl. vitta vcctlr, f., vältars vätt (trollens troll), den leda trollhexan,
d. ä. det onda, onda makter; ja, det kunde här hafva sin ursprungligaste
betydelse, och således vara: väsendens väsende, d. ä. ödet, JNornan, ehuru
det föregående stället i 16 kap. knappast så kan tagas.
7) Isl. Drasill, eller Drösull, dat. Drösli, m., häst; härar kommer
namnet på det stora verldsträdet Ygg-drasill, Odens (Yggs) häst, emedan
han hängde derpå i nio nätter (dygn), och då tänkande genomforskade
alla tings sammanhang: se Rúnatals-þáttr Oðins, Sæm. Edd. s. 27 o. följ.
8) Isl. dáð-giarn, adj., dådgirig, bragdelysten, d. ä. Adils.
9) Isl. bragnxngs búrr, bragnings (konungs) son, d. ä. Adils,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
