Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yngvar kung
ödelagt1 hade;
att Estisk här
den ljus-hyade
hilmer drap
vid hnfvets hjerta* 1 2.
Och Öster-haf3
för jofvur’n Svenske
Gyraers qvad
till gamman qväder4 5.
. Gýmis liód
at garnni kvedr.
Ok aust-marr
iöfri Scen skum
of-sóat hej di,
ok Iws-hömum
við lagar-hiarta
herr Eislneskr
at hilmi vd.
Spslu-kind
37 Kai>.
Om Konung Bröt-Anund.
Anund’ het Yngvars son, som näst efter tog konungdom
i Svithjod. I hans dagar var god frid i Svithjod, och vardt
vare likväl icke förnekadl, att ordet ju icke i för-germanisk tid kan hafva
haft en kanske lika omfattande betydelse som det Lat. gens, och derföre
är det också lätt att förstå, att det från samma rot utan tvifvel
härstammande E. kind (A-Sax. cynde), adj., betyder vänlig, höflig, ty på samma
sätt förhåller det sig med Isi. þýór, adj. vänlig, umgängsarn, af þióð,
folk. Ja, man finner Svia kind i versen uti 18 kap, (om Domalde; se
ofvan s. 18 not. 3) begagnadt om Svea folk; men detta bör kanske
öfver-sättas med Svears slägt, och är i alla fall ett skaldeuttryck. — På
åtskilliga af de här anförda icke ovigtiga språkförhållanden har förf.
blif-vit gjord uppmärksam af H:r Adjunkt A. Uppström, liksom han
dessutom har honom att tacka för många andra lika grundliga som
vänskaps-fullt meddelade upplysningar.
1) Texten har sóat, således af sóa, sóaða, sóat, så, förströ, förgöra,
förstöra, hvilket kanske kunde ändras till sóit, af det trol. äldre sóa, seri,
s6it, som bar samma betydelse, jf. Háva-mál, 109. Dessutom finnes ännu
en tredje och yngsta form sá, sáða, sdt, så.
2) Isl. vid lagar hiarta, vid hafvets hjerta, d. ä. invid (borgen) Sten,
emedan hjertat kallas hug-steinn, hugsten, þróttar steinn, modets sten, m.
m., och sten benämnes seevar hein, hafvets ben.
3) Isl. Aust-marr, Östersjön, af marr, g, marar, m., haf, Got.marei,
T. meer, Rysk. morc, Lat. mare, häraf Sv. mar-halm, Elymus arenarius,
och mar-vatten; men Isl. marr, g. mars, m., häst, F.H.Tysk. marah,
märr, deraf marskalk, eg. hästdräng.
4) Isl. Gýmis lióð — — kveór, Österhafvet qväder Gymers sång, d. ä.
Östersjön brusar omkring den vid stranden högade Yngvar; Gýrmr,
hafs-jätte; lióð, n., sång, T. lied, således: hafshrus.
5) Isl. Önundr, Sv. Rurit Anuntr, m., Anund; af alldeles okänd
betydelse, så vida det ej skulle höra till Got. anan, ipf. on, andas (?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
