Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung gjorde frid med Danerne och tog derpå att härja i
östervåg. En sommar hade han här ute och for till Estland1
och härjade å ett ställe, som het Sten.- Då kommo Ester
ned med en stor här, och höllo de drabbning; då var
lands-hären så dryg, att Svearne icke kunde göra motstånd. Föll
di Yngvar konung, men hans manskap flydde. Han är
högad vid sjelfve sjöen: det är å Adal-sysla.* 2 3 Foro Svearne
hem efter denna oseger. Så säger Thjodolf:
Det kora upp4 Pat stökk upp,
att Sysla9 karlar5 at Yngmri
!) Is). Eist-land, innebyggarne Eistr, pl.; namnet anse* vanligen
komma af eystri, östre, de östligt boende, men roten efcfsträfvar deremot.
På Sv. Uppl. Runstenar förekommer flere gångor namnen Aistr och
Aist-ulfr, hvilket kunde tyda på män af Estisk börd; troligare är likväl, att
detta ursprungligen betydt hedrad, af Got.aistcun, akta, värdera. Snarare
tör då sockennamnet A ist a, finare Eista (icke: «Ekstad«), på Gotland
minna om folknamnet Ester.
2) Isl. Stemn, ortnamn med detta ord utmärka i forntiden vanligtvis
befästade ställen, borgar, jf. Carls^slen , Fredriks-sten i Norge.
3) UU Aðal~sýsla, eg. hufvudlandskapet på Estlands kust midtemot
Dagö och Ösel, hvilka öar kallades Ey-sysla, och häraT år namnet Ösel
troligen bildadt; en innebyggare på denna ö heter på GotJ. Aisil, pl.
Aishr. Jf, Värmlands indelning i Syssel, troligen efter Norskt mönster.
4) Isl. pat stökk upp, det kom^upp, ett rykte uppkom hastigt, af
stökkva, Gotl. stinka, vn., fara af snabbt, Got stinkmn, va., stöta.
5) Isl. Sgslu-kind, f., Syslas folk (karlar). Den ursprungliga
betydelsen på det Fornnord. kind, pl. kindar 1. -ir, är utan tvifvel:
folkstämma, mindre afdelning af ett helt folk, þióð, och liksom detta sista i
Svi-thjod öfvergått från folket till landet, så hafva vi ock en mängd härad
och socknar (men städse mindre landafdelningar) i Sverige, särdeles i
Göta-rike, som bära detta namn, t.ex. i Östergötland: Kinda, Banke-, Björke-,
Dammar-, Hane- ock Skär-kinds härad, och i Vestergötland: Kinds,
Kin-na, Frö- och Kå-kinds härad, på Gotland finnes Vest-kinda socken. Att
kind verkligen allra först betydt en mindre folkstämma, derför finnes ett
lika fornt som afgörande bevis uti det Got. kindins, m., häradshöfdfnge,
ståthållare, fiysp,utv, hvilket är bildadt af ett med säkerhet antagligt Got.
*kinp8 1. kinds, f., på samma sätt som piudans, konung, af piuda, ett
(stort) folk, och Isl. þióðann af þióð. Detta Got. *kinps, g. kinpais, är
utan tvifvel samma ord som Lat. gens (gents), g. gentis, jf. Got. kalds,
Isl. kaldr, kall, Lat. gelidus. Sedermera antog kind i Isl. den trängre
betydelsen af slägt, ätt, och derföre bör man ingalunda öfversätta helgar
kindir (i Völuspå) med heliga väsen, ulan med heliga slägter, jf. virða
kindar i OI. Tryggv. Saga, 21 kap.; ja, i Tysk. kind, barn, har betydelsen
blifvit ännu trängre, äfvensom i Isl. kind (pl. kindr), får, lam. Härmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
