- Project Runeberg -  Snorre Sturlesons Ynglinga-saga. Tolkad och upplyst /
66

(1854) [MARC] Translator: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver Hedmark ’. Halfdan och
Gudraud* 2 3. Halfdan tillegnade s
och Hadaland4, samt mycket
gammal man och vardt sotdöd ;
ut å Vestfold, samt högad der
ringssal6. Så säger Thjodolf;

Det man sporde,
att sak-medlarne7
sakna skulle
segrar’n Halfdan8,

Hon, som skona glömmer
de mot gratVt n böjda9,

Åsa egde två söner, Östen och
ig mycket af Hedmark, Thotn*
af Vestfold5. Han vardt en
å Thotn, och var sedan flyttad
som det heter Skæreid i
Skipat frd hverr,
at Halfdanar
sök-midlemlr
sakna skyld u.

Ok hall-varps
hlifi-nauma

t) Isl. Heiå-mörk, f., nu Hedemarken, utgjorde hufvuddelon af
Heina-fylki, hvilkcts innebyggare kallades Heinir (rnonne först: lícidn’rt).

2) Isl. Guðrauðr, m., se 53 kap. (not. 5, s. 71).

3) Isl. Potn, n., Thotn, Thotcn, Mjös-nejden af Hadafylkc, af okänd
betydelse, sa vida det icke kan slägta på Isl. pot, vindpust (väl af piota,
tjuta), såsom liggande vindöppet vid Mjösen (?).

4) Isl. Haða-land, Hadc-land, en del af Haöa-fyllci, emellan Mjösen
och Randsfjorden; folket Haöar, hvilket tyckes vara pl. till Höör (g. Hað~
ar, d. Hedi). Äfven i det Sv. Uppland finnes en gård, som heter
Hade-bolm.

5) Isl. Vestfold, f., Innefattade de nuvarande Jarlsbergs och
Laur-viks amt och något mera; folket hette Vestfyldir. D h fold betyder både
jord, fält, och haf, vik, kan Vestfold ej uttrycka annat än vesi-landet,
eller landet vqster om viken, Fotdin, d. ä. stordelen af Kristiania-ljärden.

6) Isl. Sk(cr-eiö i Skírings-sal. Skœr-eid skrifves också Sœr-eið,
således antingen edet vid skäret eller vid sjöen. Skirings-salr, i Fagrskinna
Skiris-salr, A.-Sax. (i Ott. och Ulfst. resa) Sciringes-heal, d. ä. skiringens,
reningens sal, eller den glänsande salen, hallen, troligen ett uråldrigt
gudateinpel, dit (enligt Sögubrot) folket kom för att blota från hela Viken.
Det var troligen beläget mellan Sandefjärden i öster och Logen elfi vester,
hYilken halfö i äldre tider hette Pvrs-ey, i Thjölings socken ( Pióða-lyng),
Se vidare härom den värderika afhandlingen af Munch: Om Skiring^sal
och de Vestfoldske Konger, i Langes Norsk Tidskr. f. Vidensk., 1850;
samt om alla de här omhandiade geograph. förhållanden i det forna Norge
uti Munch: Hist.-gcogr. Res kr. ov. Kmgcriket Norge I Middelald. Moss
1849.

7) Isl. sök-miðlendr, pl., sak-mcdlare, de på tinget dömande
odal-bönderne, d. ä. landets män.

8) Isl. Half danar, g. sg., styrdt afsakna; ordet segraren är i
öfver-sättningen tillagdt för rimstafvens skull.

9) Isl. hall-oarps hlifi-nauma, eg. den lutandes skonings-nfdska, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snorreyng/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free