Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Halfdan het. Men om hösten, när Hélfdan var
vinter-gammal, for konung Gudraud på vetslor; han låg med sitt
sitt skepp i Stiflosund1. Der voro stora dryckeslag, och var
konungen mycket drucken, och om qvällen, när det var mörkt,
gick konungen af skeppet, men när han kom till
bryggo-änden1 2, så lopp en man emot honom och lade igenom honom
med ett spjut, och var det hans bane: denne man vardt
genast dräpen. Men om morgonen efter, sedan det var ljust,
kändes denne man, och var det drottning Asas skosven: hon
dolde då icke, att det skett med hennes råd. Så säger
Thjodolf:
Vardt Gudraud ,
gramen stolte3,
som fordom fanns,
fälld med svek4;
hämndgirigt hufvud5
i hemlighet6 drog
odåd7 öfver
öli g 8 konung.
Var Gudraudr
hinn göfug-ldti
lömi beittr,
säJs löngu var;
ok um-ráð
at ölum st il Ii
höfuð heipt-rakt
at hilmi dró.
1) Isl. Stiflu-sund, n., antages för den hamn, hvarest de lade till,
som besökte Geirstad; det kan betyda det föredämda sundet, kanske af
någon utlagd landingsbrygga. Finge man antaga, att det äldst har
skrif-vits Styflu-sund, så vore ordet utan tvifvel af samma rot som Dal. styvla,
i andra ländsk, styva, afstubba öronen af får, Dal. styvyl, m., styvla, f.,
får med stubbade öron, Isl. styfa, afstubba; deraf Sv. stuf, cn stump. Jf.
Muncbs Norsk. Folk. Hist. I. s. 389.
2) Isl. bryggiu-sporðr, bryggo-ände, eg. landgångs-bryggans stjert, af
sporðr, m., fiskstjert el. spol, i några Sv. ländsk.
3) Isl. hinn göfug-ldti, den stolte, eg. den höglåtne, som låter
förnämt om sig; gramen (konungen) är tillagdt.
4) Isl. lórni beittr, fälld med svek, eg. hetsad, jagad (till döds) med
svek; lómr, m., svek; ett sällsynt ord; af samma rot är kanske luma,
gömma, och lymskr, Gotl. lymskur, lömsk, falsk.
5) Isl. heipt-rœkt höfuð, eg. ett i bittert hat drifvet eller hämndgirigt
hufvud, d. ä. den till giftermål nödgade Asa, hvilkens fader Gudraud
hade dräpit.
6) Isl. at hilmi, i hemlighet, i mjugg, af /Ulm I. hilmi, n., hemlighet,
— ett eljest okändt ord , jf. hilman, hilming, fördöljande.
7) Isl. um-ráð, n., olycksbringande råd, ogerning, odåd.
8) Isl. ölr (pl. ölvir, ölvar, öl), adj., ölig, öl-rusig, drucken, af Öl,
n., A.-Sai. ealu, g. ealewes, Öl. Bellman har vb. öl a, dricka öl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
