Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 1) Organisations- och avtalsväsen - Arbetsgivarorganisationer - Kollektivavtal och arbetskonflikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsgivare och arbetare
ningen i nära samverkan med de övriga nordiska ländernas
arbetsgivarföreningar och är liksom dessa ansluten till den för gemensamt
uppträdande vid internationella arbetskonferensen bildade
internationella arbetsgivarorganisationen.
En särställning intager Svenska städernas förhandlingsorganisation,
vilken såsom namnet anger, utgör ett organ för städernas kommunala
myndigheter vid deras förhandlingar och uppgörelser med
kommunalarbetareförbundet. Till organisationen äro anslutna ett 40-tal
stadskommuner med c:a 14,000 mera fast anställda arbetare.
Kollektivavtal och arbetskonflikter. Med den starka utveckling, som
organisationsväsendet nått bland arbetare och arbetsgivare, står det
i samband att den kollektiva avtalsformen kommit till synnerligen
vidsträckt användning. Sin tidigaste och största utbredning har denna
avtalsform i Sverige liksom i andra länder haft inom industrien samt
byggnads- och transportväsendet, där arbetsgivarna redan på ett tidigt
stadium uppgåvo sitt motstånd mot denna avtalsform. För närvarande
torde arbetsgivarföreningarna vara fullt ut lika intresserade som
arbetarorganisationerna av att genom dylika avtal få arbetsförhållandena
fast reglerade, och i många fall har från arbetsgivarsidan lockout
igångsatts för att framtvinga avtalsuppgörelse i sådana fall, där efter ett
avtals utgång enighet ej kunnat uppnås om nytt avtal och arbetarna
varit beredda att tillsvidare arbeta utan kollektivavtal. Efter hand
har den kollektiva avtalsformen även vunnit fotfäste inom jordbruket,
handeln och därmed besläktade arbetsområden, där arbetsgivarnas
betänkligheter mot denna uppgörelseform dock ej ännu äro helt övervunna.
Inom jordbruket har småbrukets dominerande förekomst verkat
hämmande på kollektivavtalsinstitutets införande såväl som på
organisationsväsendets utveckling i allmänhet. På detta område har man också
ända till 1926 haft en i vissa hänseenden föråldrad, men dock
tillämpad lagstiftning angående arbetsavtal (legostadgan), vars befintlighet
i viss mån försvårade kollektiva löne- och avtalsrörelser. Även för
arbetare i allmän tjänst har kollektivavtalsinstitutet vunnit tillämpning,
speciellt vid kommunala arbeten; inom statstjänsten har denna
avtalsform givetvis kommit till mindre användning med hänsyn till att
även de lägre funktionärerna i stor utsträckning tilldelats
tjänstemannaställning.
Under åren före världskriget upprättades avtalen i allmänhet för
längre perioder, 3—5 år. Sedermera nödvändiggjorde de stora fluktua-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
