Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 1) Organisations- och avtalsväsen - Kollektivavtal och arbetskonflikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsgivare och arbetare
och utbrutna arbetskonflikter samt förlikningsmännen tillhandahållas
för deras verksamhet erforderliga uppgifter rörande dessa ämnen.
I fråga om själva medlingsförfarandet äro några mer ingående regler
ej fastställda genom lagstiftningen. Ingen straffpåföljd är stadgad för
part, som vägrar att hörsamma förlikningsmans kallelse till
medlings-sammanträde, och ej heller äger förlikningsmannen någon befogenhet
att förbjuda arbetsinställelser eller andra stridsåtgärder under den tid
medlingen pågår. I vad mån framställningar, som i sådant syfte göras
till parterna, kunna påräkna att av dem bliva respekterade beror sålunda
helt och hållet på förlikningsmannens personliga auktoritet och på den
hänsyn parterna kunna anse sig böra taga till den allmänna opinionens
ställningstagande i dylika fall.
Till belysande av omfattningen av förlikningsmännens verksamhet
kunna anföras följande siffror, avseende åren efter den nu gällande
lagens ikraftträdande (1921—1926):
Förhandlings- Berörda
Medeltal per år: ärenden arbetare
Antal % Antal %
Tvister med arbetsinställelse ...... 107 54 62,600 36
j ’ utan > ..... 90 46 110,600 64
Summa 197 100 173,200 100
Att arbetsinställelser förekommit i så stort antal fall, beror givetvis
på att förhandling inför förlikningsmännen i allmänhet icke kommit
till stånd så tidigt, att arbetsinställelse kunnat förebyggas. I många
fall torde medlingsingripandet ha skett först sedan arbetsnedläggelse
utbrutit eller i varje fall beslutats. Utvecklingen synes för övrigt gå i
den riktning, att allt större del av förhandlingsärendena slutföres utan
arbetsinställelse. Under tiden före 1920 voro nämligen i medeltal mer
än 70 % av förhandlingsärendena komplicerade genom
arbetsinställelser, och till denna grupp hörde då jämväl flertalet av de berörda
arbetarna.
För den händelse parterna vid en arbetstvist äro villiga underkasta
sig skiljedom, äger förlikningsmannen efter anmodan lämna sitt biträde
vid utseende av skiljedomare. Själv må han dock icke åtaga sig dylik
funktion. Behovet av opartiska och erfarna personer för detta uppdrag
tillgodoses i stället genom den ovan nämnda lagen om särskilda
skiljedomare i arbetstvister.
De enligt denna lag förordnade skiljedomarna, vilka för närvarande
äro 7 till antalet, utses av regeringen för viss tid, vanligen bland de
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
