Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Offentlig och enskild hjälpverksamhet - 5) Behandling av asociala samhällsmedlemmar - Villkorlig dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Offentlig och enskild hjälpverksamhet
Villkorlig dom. I samma mån som vedergällningsprincipen såsom
den allenahärskande i vårt straffsystem allt mera fått maka åt sig för
förbättringsprincipen, har hänsynen till den felandes förbättring allt
starkare trätt i förgrunden i rättsskipningen. Lagen om villkorlig
straffdom av år 1918 har tagit klart sikte på just
förbättringsmöjligheterna, i det att den så att säga efterskänker straffet, dock endast under
villkor att den felande ådagalägger verklig och varaktig förbättring.
Domstolen har ganska stor frihet, då det gäller att använda sig av
detta rättsinstitut eller ej. Alla straff kunna emellertid ej ådömas
villkorligt utan endast sådana, som ej lyda på högre straffarbete än sex
månader eller högre fängelse än ett år. Villkorlig dom kan vidare ej
komma till användning, där den tilltalade under de tio år, vilka
närmast föregått brottet, blivit ådömd straffarbete eller fängelse eller
under samma tid undergått dylikt straff. Återfallsförbrytare i egentlig
mening kunna sålunda — riktigt nog — ej erhålla villkorlig dom.
Bötesstraff kan dömas villkorligt endast i sådant fall, att den dömde
till följd av fattigdom eller bristande förvärvsförmåga skulle nödgas
avtjäna böterna med frihetsstraff.
Straff, ådömda för tryckfrihetsbrott, samt de flesta straff, ådömda
efter strafflagen för krigsmakten, kunna ej ådömas villkorligt. I de
fall, där villkorlig dom kan ifrågakomma, föranstaltar i regel
vederbörande domare om s. k. förundersökning.
Huruvida straffet, som tillmätts den villkorligt dömde, skall gå i
verkställighet eller ej, beror på hans uppförande under viss prövotid.
Denna prövotid är tre år utom i fråga om bötesstraff, där den är
allenast ett år. Under prövotiden ställes den villkorligt dömde av
domstolen ofta under övervakning av särskilt utsedd övervakare.
Varje övervakning står under en viss domstols vårdnad. Av stor
betydelse för ernåendet av ett gott resultat är givetvis, att
domstolsordföranden visar personligt intresse för övervakningsarbetet och samråder
med övervakarna samt att övervakarna äro väl kvalificerade för den
grannlaga uppgiften. Så väl den ovan nämnda förundersökaren som
ock övervakaren erhålla ersättning för sitt arbete. Det tillkommer,
bland annat, övervakaren att i särskild övervakningsbok göra
anteckningar rörande den övervakade. Då övervakningen upphört, sändes
övervakningsboken till fångvårdsstyrelsen.
De av rättsinstitutet villkorlig dom hittills vunna erfarenheterna äro
i stort sett mycket tillfredsställande. Återfallssiffrorna för dem, som
stått under övervakning, äro för dem, vilkas övervakning upphört
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
