Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Jord- och egnahemsfrågan - 1) Jordlagstiftningen - Arrende- och vanhävdslagar - Jord- och markupplåtelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jord- och egnahems frågan
genom möjlighet för köparna att erhålla egnahemslån. Emellertid
har man även varit betänkt på att införa en tvångsfrilösning av
dylika arrendebruk, men riksdagen har ej velat giva sin anslutning
härtill.
För att förebygga att bolag och skogsspekulanter försöka undgå
verkningarna av den mot dem riktade arrendelagstiftningen genom att
nedlägga jordbruket, har man såsom ett komplement till denna
lagstiftning antagit en lag angående uppsikt å vissa
jordbruk. Den senaste lagen i detta ämne är av den 27 juni 1927.
Enligt denna lag skall genom särskilda länsorgan, s. k.
jordbrukskommissioner, hållas uppsikt över att jordbruket å bolags- och
skogsspekulanters hemman icke så vanskötes, att dess vidmakthållande äventyras,
ävensom över att nödiga byggnader icke bortföras eller lämnas utan
underhåll. Inträffar sådan vanhävd, förelägges vederbörande
jordägare att inom viss tid böta den. Underlåter han det, kan han dömas
till böter från 200 till 5,000 kronor.
Jord- och markupplåtelse. En viktig sida av jordfrågan är att
bereda den växande befolkningen tillgång till jord för bildandet av
nya jordbruk och mark för bostadsändamål. Statens verksamhet i
detta avseende har huvudsakligen fortgått på två linjer. Genom
befrämjande av egnahemslånerörelsen liar staten sökt att bereda
mindre bemedlade jordsökande möjlighet att förvärva salubjuden
jord. Men vid sidan härav har staten genom att på billiga villkor
upplåta kronojord mera direkt förhjälpt mindre bemedlade till ett
eget jordbruk eller eget hem.
Rörande formen för dessa upplåtelser har stått mycken strid. Den
vanliga formen har — där tomträttsinstitutet ej kunnat användas
— varit äganderätt. Emellertid liar erfarenheten visat, att
egnahemslägenheter, som förvärvats med äganderätt, icke alltid
kommit till den användning man åsyftat. För att vinna trygghet
att det sociala syftet med . dessa upplåtelser ej bleve åsidosatt
förelades riksdagen 1924 ett förslag till lag om. återköpsrätt
till fäst egendom. Vid försäljning av kronan, kommun eller
municipalsamhälle tillhörig eller eljest i allmän ägo befintlig fastighet
skulle det stå säljaren fritt att i köpehandlingen, i samband med
villkor om skyldighet för fastighetens innehavare att använda
densamma för visst ändamål eller ock underlåta viss användning, göra
förbehåll om rätt för säljaren att enligt i lagen närmare angivna
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
