Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Kooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X. KOOPERATIONEN.
Den kooperativa tanken om samverkan till vinnande av vissa
ekonomiska syften hade redan i gamla tider hemortsrätt i Sverige. Den
jordbrukande befolkningen, som ju var den alldeles övervägande långt
in på 1800-talet, bodde i allmänhet på germanskt vis i byalag. Redan
genom lag voro grannarna i byn förpliktade till inbördes hjälp i sin
näring, och denna ordning var så självklart till nytta, att den kom till
användning även på andra områden. Utskiftningen av byarna inom
större delen av landet i början av 1800-talet medförde helt naturligt
en stark tillbakagång för denna gamla samhushållning. De uppväxande
städerna och industrisamhällena med deras från skilda håll
sammanflyttade befolkning saknade också länge den gemensamhetskänsla,
som är det naturliga underlaget för ekonomiskt samarbete till allas
ömsesidiga gagn.
När de moderna kooperativa idéerna från England vid mitten av
1800-talet spriddes till Sverige, föllo de därför i stort sett i jungfrulig
jord, om ock här och där bysamhällenas primitiva samverkan på
jordbrukets, boskapsskötselns och skogsbrukets områden hållit sig kvar.
Redan på 1850-talet uppstodo de första moderna sammanslutningarna
för kooperativ verksamhet i Sverige. Dessa avsågo dels att förse sina
medlemmar med vad de till sin hushållsförbrukning behövde, dels
voro de knutna till jordbruket och hade till syfte att förse jordbrukarna
med för driften erforderliga förnödenheter eller ordna avsättningen
av dess produkter. Stundom förenades dessa ändamål inom en och
samma förening.
Under de följande årtiondena var vid vissa tillfällen verksamheten
inom såväl konsumenternas som producenternas kooperativa företag
livlig, och på några områden vunnos ej så obetydliga resultat, men det var
först under åren omkring sekelskiftet, som, i och med tillkomsten av
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
