Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Kooperationen - Konsumentkooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperationen
centrala organisationer för några av de viktigaste föreningsgrupperna,
utvecklingen tog kraftigare fart.
Konsumentkooperationen. Här har hittills
konsumtionsförenings-rörelsen varit den helt och hållet förhärskande och är tillika obetingat
den gren av kooperativ verksamhet, som överhuvud utvecklats
kraftigast i vårt land och visar de mest originella dragen i sin organisation.
Den organiserade konsumtionsföreningsrörelsen i Sverige kan sägas
leda sitt ursprung från 1899, då ett antal av de dåvarande små och
dittills isolerade lokala föreningarna bildade Kooperativa förbundet, som
hade till ändamål att utgöra ett föreningsband dem emellan och
handhava organisations-, upplysnings- och propagandaverksamhet. Efter
några år kände förbundet sina krafter tillåta upptagandet jämväl av
partihandelsverksamhet på sitt program, och denna ordning med en
gemensam central för den ideella och den ekonomiska verksamheten
har sedan blivit bestående. Alltsedan den tiden har verksamheten
fortsatt att kraftigt gå framåt. Till framgången har icke minst
bidragit, att föreningarna, som helt ansluta sig till Rochdalegrundsatserna,
kommit att icke blott till formen utan i realiteten stå öppna för
anslutning från skilda samhällsklasser.
Med avseende på de lokala konsumtionsföreningarnas yttre
utveckling hänvisas till diagrammet å sid. 234. Sedan 1908 har antalet
föreningar ökats från omkring 500 till 1,000 eller sålunda fördubblats.
I nära tio år har emellertid nu föreningsantalet varit oförändrat eller
till och med något minskats, vilket förklaras därigenom att man i
Sverige, liksom i åtskilliga andra kooperativt mera framåtskridna länder,
funnit önskvärt att sammanslå smärre, varandra närliggande föreningar.
Huru stark denna koncentrationstendens varit, framgår med all
tydlighet av kurvan för medlemsantalet. Från 75,000 år 1908 har detta
nära femdubblats, så att vid 1926 års slut siffran 350,000 var
överskriden. Detta innebär, att medlemsantalet per förening stigit från
c:a 160 till 370. Att även den senare av dessa siffror är låg i jämförelse
med förhållandena i flertalet andra länder, sammanhänger därmed,
att ett mycket stort antal av de svenska föreningarna, ungefär tre
fjärdedelar, äro belägna på landsbygden och endast omkring 250 i
städer och stadsliknande samhällen. Landsbygdsföreningarnas karaktär
av småföretag accentueras ännu mera, då man vet, att bland städernas
konsumtionsföreningar finnes ett antal, som vunnit betydande
anslutning, därav åtminstone ett företag, nämligen Konsumtionsföreningen
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
