- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
248

(1928) [MARC] - Tema: Politics, Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 2) Den högre undervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F olkundervisning och bildnings arbete betydelse för gestaltningen av den nya läroverksorganisationen. Den kommunala mellanskolans tillkomst och snabba utveckling gav nämligen ökad styrka åt de redan långt tidigare framförda kraven på fullständig folkskola som bottenskola för läroverket. År 1918 tillsattes en skolkommission, vars direktiv bland annat innehöllo, att inom den blivande skolorganisationen borde finnas rum för allenast en enda av staten understödd barndomsskola samt att såsom en förutsättning för skolväsendets omorganisation borde gälla, att staten åtoge sig flickornas utbildning i samma utsträckning som gossarnas. Skolkommissionen, som var färdig med sitt huvudbetänkande år 1922, framlade ett utförligt förslag till grunder för en ny läroverksorganisation, enligt vilket den högre skolan skulle bygga på avslutad sexårig folkskola och bestå av en fyraårig realskola och ett treårigt gymnasium. Tillträde till läroverk skulle stå öppet för såväl gossar som flickor. Kommissionsförslaget föranledde en synnerligen livlig offentlig diskussion med skarpa meningsbrytningar. År 1924 uppdrogs åt en kommitté av sakkunniga att verkställa ytterligare utredning av frågan, och slutligen framlade regeringen för 1927 års riksdag proposition angående omorganisation av det högre skolväsendet. Det beslut, som riksdagen nämnda år fattade i skolfrågan, innebär bland annat, att den högre undervisningen skall grundas antingen på sjätte klassen i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer eller på folkskolans fjärde klass. I allmänhet skall på varje läroverksort anknytning ske enligt det förra alternativet, varjämte på många orter skall finnas även en linje, byggande på fjärde folkskoleklassen. Realskolan blir sålunda antingen fyraårig eller femårig, gymnasiet antingen fyraårigt, i vilket fall det utgår från realskolans näst högsta klass, eller treårigt, byggande på avslutad realskola. Därjämte inrättas en ny typ av läroverk, lyceum, byggande på folkskolans sjätte klass och bestående av sex ettåriga klasser. Lyceet liksom gymnasiet avslutas med studentexamen. Läroverkens antal kommer att betydligt ökas, därigenom att staten övertager ett antal av 54 kommunala mellanskolor. Flertalet läroverk komma att under samma villkor stå öppna för såväl gossar som flickor. I vissa större städer skola särskilda flickläroverk, innefattande såväl realskola som gymnasium, inrättas. Till följd av dessa åtgärder kan det förväntas, att ej så få av de hittillsvarande privata flickskolorna komma att nedläggas. Det bör dessutom i detta sammanhang nämnas, att 1928 års riksdag bifallit en kungl, proposition om inrättande av 248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:43:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free