Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 2) Den högre undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
betydelse för gestaltningen av den nya läroverksorganisationen. Den
kommunala mellanskolans tillkomst och snabba utveckling gav
nämligen ökad styrka åt de redan långt tidigare framförda kraven på
fullständig folkskola som bottenskola för läroverket. År 1918
tillsattes en skolkommission, vars direktiv bland annat innehöllo, att
inom den blivande skolorganisationen borde finnas rum för allenast en
enda av staten understödd barndomsskola samt att såsom en
förutsättning för skolväsendets omorganisation borde gälla, att staten åtoge sig
flickornas utbildning i samma utsträckning som gossarnas.
Skolkommissionen, som var färdig med sitt huvudbetänkande år 1922, framlade ett
utförligt förslag till grunder för en ny läroverksorganisation, enligt
vilket den högre skolan skulle bygga på avslutad sexårig folkskola och
bestå av en fyraårig realskola och ett treårigt gymnasium. Tillträde
till läroverk skulle stå öppet för såväl gossar som flickor.
Kommissionsförslaget föranledde en synnerligen livlig offentlig diskussion med skarpa
meningsbrytningar. År 1924 uppdrogs åt en kommitté av sakkunniga
att verkställa ytterligare utredning av frågan, och slutligen framlade
regeringen för 1927 års riksdag proposition angående omorganisation
av det högre skolväsendet.
Det beslut, som riksdagen nämnda år fattade i skolfrågan, innebär
bland annat, att den högre undervisningen skall grundas antingen på
sjätte klassen i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer eller
på folkskolans fjärde klass. I allmänhet skall på varje läroverksort
anknytning ske enligt det förra alternativet, varjämte på många orter
skall finnas även en linje, byggande på fjärde folkskoleklassen.
Realskolan blir sålunda antingen fyraårig eller femårig, gymnasiet antingen
fyraårigt, i vilket fall det utgår från realskolans näst högsta klass, eller
treårigt, byggande på avslutad realskola. Därjämte inrättas en ny
typ av läroverk, lyceum, byggande på folkskolans sjätte klass och
bestående av sex ettåriga klasser. Lyceet liksom gymnasiet avslutas med
studentexamen.
Läroverkens antal kommer att betydligt ökas, därigenom att staten
övertager ett antal av 54 kommunala mellanskolor. Flertalet läroverk
komma att under samma villkor stå öppna för såväl gossar som flickor.
I vissa större städer skola särskilda flickläroverk, innefattande såväl
realskola som gymnasium, inrättas. Till följd av dessa åtgärder kan
det förväntas, att ej så få av de hittillsvarande privata flickskolorna
komma att nedläggas. Det bör dessutom i detta sammanhang nämnas,
att 1928 års riksdag bifallit en kungl, proposition om inrättande av
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
