- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
249

(1928) [MARC] - Tema: Politics, Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 2) Den högre undervisningen - 3) Yrkesutbildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F olkundervisning och bildnings arbete kommunala flickskolor, ägnade att särskilt tillgodose kravet på en för flickor lämpad utbildning. Jämväl dessa skolor komma att grundas på folkskolans såväl fjärde som sjätte klass. Beträffande undervisningssättet ocli arbetet i den högre skolan i allmänhet förordas en omläggning i sådan riktning, att den befordrar utvecklingen av elevernas självständighet, initiativförmåga och ansvarskänsla. Undervisningsplanerna komma att i väsentliga delar omarbetas. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt nödvändigheten att åvägabringa en minskning av antalet ämnen för den enskilde eleven i gymnasiet. Den gamla uppdelningen av gymnasiet på en latin- och en reallinje har bibehållits, men på varje linje ha de obligatoriska ämnena begränsats till fyra à fem, varjämte eleven skall fritt tillvälja ytterligare tre ämnen. Skolreformen är avsedd att successivt genomföras från år 1928. 3. YRKESUTBILDNINGEN. Historik. I Sverige liksom i flera andra länder låg yrkesutbildningen länge helt i händerna på yrkesutövarna själva och reglerades genom dessas föreningar eller skrån. De vetenskapliga upptäckterna och framstegen under 16:de och följande århundraden öppnade emellertid nya möjligheter för yrkenas utveckling. Produktionens koncentrering i de s. k. manufakturerna underlättade arbetsfördelningen och yrkesarbetets specialisering. Denna utveckling påskyndades än mera genom införandet av maskiner. De nya anordningarna krävde annan yrkesutbildning än den hantverkarna kunde ge. Man insåg, att det behövdes särskilda läroanstalter för att meddela den särskilda undervisning, varav nu fanns behov. Början gjordes med Mekaniska skolan, som genom kungl, brev den 11 december 1798 inrättades vid dåvarande Målar- och bildhuggarakademien i Stockholm. Efter hand tillkommo ett flertal industri- och slöjdskolor, huvudsakligen genom enskilda donationer. Dessa skolor ha senare kommit i åtnjutande av större eller mindre statsunderstöd, och några av dem ha utvecklats till statsanstalter, såsom numera Chalmers tekniska institut i Göteborg och Tekniska skolan i Stockholm. Av Mekaniska skolan har blivit den nuvarande Tekniska högskolan. Genom skråväsendets upphävande år 1846 och näringsfrihetens införande år 1864 rubbades grunden för den praktiska yrkesutbildning, som dittills ägt rum. I samband med industriens övertagande av en 249

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:43:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free