Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 2) Den högre undervisningen - 3) Yrkesutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
kommunala flickskolor, ägnade att särskilt tillgodose kravet på en för
flickor lämpad utbildning. Jämväl dessa skolor komma att grundas
på folkskolans såväl fjärde som sjätte klass.
Beträffande undervisningssättet ocli arbetet i den högre skolan i
allmänhet förordas en omläggning i sådan riktning, att den befordrar
utvecklingen av elevernas självständighet, initiativförmåga och
ansvarskänsla. Undervisningsplanerna komma att i väsentliga delar
omarbetas. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt nödvändigheten att
åvägabringa en minskning av antalet ämnen för den enskilde eleven i
gymnasiet. Den gamla uppdelningen av gymnasiet på en latin- och en
reallinje har bibehållits, men på varje linje ha de obligatoriska ämnena
begränsats till fyra à fem, varjämte eleven skall fritt tillvälja
ytterligare tre ämnen.
Skolreformen är avsedd att successivt genomföras från år 1928.
3. YRKESUTBILDNINGEN.
Historik. I Sverige liksom i flera andra länder låg
yrkesutbildningen länge helt i händerna på yrkesutövarna själva och reglerades
genom dessas föreningar eller skrån. De vetenskapliga
upptäckterna och framstegen under 16:de och följande århundraden öppnade
emellertid nya möjligheter för yrkenas utveckling. Produktionens
koncentrering i de s. k. manufakturerna underlättade arbetsfördelningen
och yrkesarbetets specialisering. Denna utveckling påskyndades än
mera genom införandet av maskiner.
De nya anordningarna krävde annan yrkesutbildning än den
hantverkarna kunde ge. Man insåg, att det behövdes särskilda läroanstalter
för att meddela den särskilda undervisning, varav nu fanns behov.
Början gjordes med Mekaniska skolan, som genom kungl, brev den 11
december 1798 inrättades vid dåvarande Målar- och
bildhuggarakademien i Stockholm. Efter hand tillkommo ett flertal industri- och
slöjdskolor, huvudsakligen genom enskilda donationer. Dessa skolor ha
senare kommit i åtnjutande av större eller mindre statsunderstöd, och
några av dem ha utvecklats till statsanstalter, såsom numera
Chalmers tekniska institut i Göteborg och Tekniska skolan i Stockholm. Av
Mekaniska skolan har blivit den nuvarande Tekniska högskolan.
Genom skråväsendets upphävande år 1846 och näringsfrihetens
införande år 1864 rubbades grunden för den praktiska yrkesutbildning,
som dittills ägt rum. I samband med industriens övertagande av en
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
