F olkundervisning och bildnings arbete väsentlig del av produktionen ökades behovet av teknisk utbildning, och staten fann sig härigenom föranlåten att upprätta ett antal tekniska elementarskolor. Sålunda upprättade staten år 1853 en teknisk elementarskola i Malmö och kort därpå flera andra sådana, nämligen i Borås, Örebro och Norrköping. Med de tekniska elementarskolorna voro ursprungligen enligt utländskt mönster förenade söndags- och aftonskolor för i arbete eller lära anställda personer. Emellertid hade redan under skråtiden lärlings väsendet börjat gå tillbaka, och den framträngande industrien var föga benägen att göra något för yrkesutbildningen. Det blev därför nödvändigt, att staten tog saken om hand. Mera omfattande åtgärder för att från statens sida tillgodose den lägre yrkesundervisningen vidtogos dock först på 1870-talet. Då inrättades ett flertal statsunderstödda s. k. tekniska afton-och söndagsskolor, sedermera kallade lägre tekniska yrkesskolor, med ändamål att åt personer, vilka redan inträtt i yrkena, meddela de kunskaper, som för dessa yrkens rätta utövning vore behövliga. Dylika skolor uppstodo efter hand i de flesta städer och större industriorter. Den tekniska och industriella utvecklingen medförde emellertid så småningom behovet av en reformering av såväl de tekniska elementarskolorna som de lägre tekniska yrkesskolorna. Skolreformen år 1918. Efter långvariga utredningar, avseende icke blott den lägre tekniska utan även den allmänna folkundervisningen samt handelsundervisningen, antog riksdagen år 1918 ett vittomfattande förslag angående upprättandet av praktiska ungdomsskolor. Enligt nämnda beslut skulle, såsom även i kapitlet om folkskoleväsendet meddelats, på den förutvarande obligatoriska 6- eller 7-åriga folkskolan följa en likaledes obligatorisk, nyorganiserad fortsättningsskola med minst 360, högst 540 undervisningstimmar fördelade på 2, högst 3 år. Vid sidan härom kunna finnas frivilliga högre folkskolor med full dagundervisning under 1—4 år. Båda dessa skolor skulle avse en på folkskolan byggd fortsatt utbildning i allmänt medborgerlig och praktisk riktning, det senare i avsikt att förbereda och underlätta lärjungarnas yrkesval. Allt efter graden av undervisningens yrkesbetoning kunna skolorna vara antingen allmänna eller yrkesbestämda. För den egentliga yrkesutbildningen skulle ovanpå fortsättnings- 250