Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 3) Yrkesutbildningen - 4) Allmän folkbildning och social utbildning - Folkbiblioteksverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkundervisning och bildningsarbete
håll gjort goda insatser i berörda avseenden och även medverkat till
den från skolorna avgående ungdomens förhjälpande till lämplig ar
betsanställning. Då nu, såsom här förut meddelats, det icke synts möjligt
att under förhandenvarande förhållanden genomföra någon lärlingslag,
ha de ämbetsverk, som närmast haft att handlägga ärendet, nämligen
kommerskollegium, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, i gemensamt
utlåtande föreslagit åtgärder för främjande av ungdomens
yrkesutbildning genom förmedling av lämpliga arbetsanställningar. Angående
arten och gestaltningen av dessa åtgärder meddelas närmare
upplysningar i kapitlet angående arbetsförmedlingen (sid. 46).
4. ALLMÄN FOLKBILDNING OCH SOCIAL UTBILDNING.
Folkbiblioteksverksamheten. Den moderna svenska
folkbiblioteksverksamheten går tillbaka till ungefär tiden för tillkomsten av den
obligatoriska folkskolan i vårt land. Folkskolestadgan av år 1842
innehöll en föreskrift, att prästerskapet borde uppmuntra till
inrättande av ((Sockenbibliotek för underhållande av de i skolan
förvärvade kunskaperna och synnerligen för befrämjande av en sann kristelig
bildning».
Redan under de båda årtiondena närmast dessförinnan hade
emellertid krafter, bland annat från kyrkligt håll, varit i verksamhet för
tillkomsten av sockenbibliotek, varvid Karlstads stift gått i spetsen.
På 1850-talet kom det till ett starkt uppsving, ej minst i fråga om
landsbygdens bibliotek (1868 funnos sålunda 1,437 sockenbibliotek).
Efter en period av tillbakagång vidtog med 1890-talet en ny
uppryckning, varvid städernas bibliotek i högre grad än tidigare trädde i
förgrunden. Bland stadsbiblioteken märkes föregångsinstitutionen vid
denna tid, Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, som år 1897 fick
egen byggnad. Nu tillkommo också vissa arbetarbibliotek, främst det
i Stockholm, som grundlades år 1891. År 1905 beviljade riksdagen för
första gången statsanslag till folkbiblioteksväsendet. År 1912 antogos
de för den följande utvecklingen betydelsefulla men nu i viktiga
punkter föråldrade föreskrifter om statsanslag, vilka ännu i allt väsentligt
gälla. Dessa gingo ut på ökade anslag åt de båda redan bestående
huvudtyperna av bibliotek, folk- och skolbibliotek, samt understöd
därjämte åt en tredje typ av bibliotek, de s. k. studiecirkelbiblioteken
tillhörande riksförbund för studiecirkelverksamheten (se s. 262). Härtill
kommo genom beslut av 1920 års riksdag statsunderstöd åt sjukhus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
