F olkundervisning och bildnings arbete 2,390 tillhörande Arbetarnas bildningsförbund, 574 tillhörande Natio-naltemplarorden, 254 tillhörande Sveriges blåbandsförening och 192 tillhörande Jordbrukarungdomens förbund. Antalet medlemmar i studiecirklarna utgjorde tillsammans 62,876, antalet möten och samkväm 59,086. Omfattningen av studiecirklarnas biblioteksverksamhet har ovan behandlats. Statsanslag utgår innevarande år (192B) till universitetsstudiecirklar med 13,000 kronor. Därtill kommer organisationsanslag till riksförbunden med inalles 55,000 kronor. Studiecirklarnas gemensamma tidskriftsorgan är »Bokstugan» (från 1917). Ett förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet i Sverige, gående ut på bl. a. ökning av de statliga anslagen och vidtagande av åtgärder för ett närmare samarbete mellan olika grenar av folkbildningsarbetet, har år 1923 framlagts av särskilt utsedda kommitterade. Folkhögskolorna. I samband med den begynnelse till demokratisering av det svenska samhällsskicket, som kännetecknas genom de nya kommunallagarna av 1862 och representationsreformen 1865, väcktes i Sverige ett ökat intresse för folkbildningsarbetet. Detta riktade sig i första hand på att giva bondeklassen ett högre mått av medborgerlig bildning och samhällsanda, för att bönderna skulle på ett rätt sätt kunna utnyttja sitt ökade inflytande inom stat och kommun. I dessa önskemål möttes tidens liberala politiker med framstående män ur böndernas leder, och när man inom dessa kretsar hörde talas om den danska folkhögskolan, fann man häri en även för vårt land lämpad form för en ny ungdomsbildningsverksamhet. Uppslaget förverkligades med inrättande av en folkhögskola i Östergötland (Herrestad, sedermera Lunnevad) och två i Skåne (Hvilan och Önnestad), vilka öppnades på hösten 1868. Under 1870-talet tillkommo ett ganska stort antal skolor, vilka dock ej alla blevo beståndande. Då de första folkhögskolorna fyllde 25 år, var skolornas antal 26, efter ytterligare tjugofem år 52. År 1928 utgjorde antalet statsunderstödda folkhögskolor 54, vartill komma några, som arbeta utan statsbidrag. En del folkhögskolor voro till en början flyttande; numera finnes endast en sådan (Lapplands vandrande folkhögskola). De allra flesta folkhögskolorna ha upprättats genom för ändamålet bildade föreningar. I några län har emellertid landstinget 263