Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 4) Allmän folkbildning och social utbildning - Folkhögskolorna - Ungdomsorganisationer med kulturella eller sociala syften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
huvudkurs samt 3,500 kronor för till denna ansluten kvinnlig kurs såväl
som för fristående kvinnlig kurs. Härtill kommer särskilt bidrag för
parallellavdelningar och för andra årskurs, varjämte sedan flera år ett
extra understöd utgår med 10 procent av det ordinarie. Staten bestrider
dessutom kostnaden för ålderstillägg åt föreståndare och fast anställda
ämneslärare, bidrag till vikarier och särskilt understöd för
undervisningen i hushållsgöromål m. m. För budgetåret 1927—1928
beräknades ordinarie understödet till folkhögskolorna till 830,000 kronor,
vartill kom ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor. Sedan 1882 har
staten jämväl lämnat understöd till behövande elever vid folkhögskolorna.
För närvarande är detta beräknat efter ett månadsbelopp av 30 kronor
för obemedlade och 15 kronor för mindre bemedlade. Förslagsanslaget
för ändamålet uppgick för nämnda budgetår till 220,000 kronor.
Omkring 60 procent av eleverna komma i åtnjutande av stipendier.
Flertalet elever befinna sig i åldern 18—21 år.
Ungdomsorganisationer med kulturella eller sociala syften. Den art
av kulturell och social verksamhet bland den uppväxande ungdomen,
vars form är ungdomsorganisationen med ideellt syfte och vars metod
går ut på att bringa de unga medlemmarna till fostrande
självverksamhet, är rikligt företrädd i vårt land. Ursprungligen framburen av
enskilda frivilliga intressen, vilka ännu alltjämt äro de dominerande
drivande krafterna för ungdomssammanslutningarna, har densamma
i stigande grad blivit föremål för samhällets uppmärksamhet. Sålunda
lämnas i vissa fall direkta ekonomiska bidrag av stat eller kommun
eller beredas lättnader vid lokal- och materialanskaffning, vid
rekreations- och studieresor o. dyl. genom samhälleliga organ;
fortsättnings-skolestadgan av år 1918 anbefaller också främjandet av
föreningsverksamhet bland de äldre eleverna ur karaktärsdaningens och den
medborgerliga utbildningens synpunkt.
Med hänsyn till sina syften och program kunna de svenska
ungdomsorganisationerna uppdelas i två huvudgrupper: å ena sidan
allmänt kulturella sammanslutningar, å andra sidan organisationer med
bestämt socialt, politiskt eller religiöst program. De till den förra gruppen
hänförliga organisationerna äro till stor del organisatoriskt fristående
sammanslutningar med lokalt begränsat arbetsområde, ofta bildade
.av förutvarande lärjungar vid en folkhögskola eller liknande
institution. Bland mera bemärkta organisationer av denna typ är att nämna
den i Stockholm verksamma Kulturella ungdomsrörelsen.
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
