Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 4) Allmän folkbildning och social utbildning - Folkhögskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
Arbetsåret omfattar vid de flesta folkhögskolorna en huvudkurs
(vinterkurs) för manliga eller manliga och kvinnliga elever med en längd
av 2i—24 veckor samt en fristående kvinnlig kurs (sommarkurs) på
13—-i 6 veckor. Ett mindretal skolor ha endast en huvudkurs, vilken då
är tillgänglig för såväl manliga som kvinnliga elever. Vid ganska många
skolor finnes en andra årskurs (övre avdelning), som meddelar mera
ingående undervisning i vissa av första årskursens läroämnen, ofta med
tillägg av något främmande språk. Vid de kvinnliga sommarkurserna
är denna övre avdelning vanligen inrättad som husmodersskola. Enär
samlivet mellan lärare och elever även utanför lektionerna städse
ansetts såsom en viktig faktor i folkhögskolans uppfostringsarbete, ha de
flesta folkhögskolor anordnat internat, varigenom skolan kan emottaga
i hel inackordering de elever, som ej ha sina liem i närheten.
Utom de ordinarie kurserna förekomma vid folkhögskolorna ofta
kortare utbildningskurser av olika slag. På senare åren ha särskilt s. k.
semesterkurser för industriarbetare anordnats vid ganska många skolor
genom samarbete med Arbetarnas bildningsförbund. Då lärarna vid
folkhögskolorna i regel flitigt deltaga i föreläsningsverksamheten inom
orten eller leda till skolorna förlagda studiecirklar för bygdens
befolkning, ha folkhögskolorna vanligen blivit centra för det fria
folkbildningsarbetet å resp. orter.
Från början voro folkhögskolorna i första hand avsedda för
bondeungdomen, och alltjämt kommer flertalet elever från jordbrukarhem.
Dock har under senare tider småbrukar- och lantarbetarklassen i allt
större utsträckning rekryterat elevstocken. Genom inrättandet av en
särskild arbetarfolkhögskola (Brunnsvik 1906) väcktes bland
industri-arbetarungdomen intresse för folkhögskolan, vilket efter hand även
kommit andra folkhögskolor tillgodo. Särskilda kretsar ha inrättat
folkhögskolor med mera egenartad prägel: det finnes sålunda ett par
kyrkliga folkhögskolor, en frikyrklig, en nykterhetsfolkets folkhögskola
samt en skola för kooperatörer.
Elevantalet växlar i rätt betydlig mån efter ekonomiska
konjunkturer, i all synnerhet jordbrukets. Under några år i början av
innevarande årtionde visade sig en rätt stark tillbakagång, men de senaste
åren har antalet åter vuxit. Under femårsperioden 1921—1925
besöktes folkhögskolorna av 7,113 manliga och 9,194 kvinnliga elever
eller sammanlagt 16,307, vilket gör ett årligt medeltal av 3,261. För
läsåret 1926—1927 uppgick elevantalet till 3,662.
Statsbidraget utgår sedan 1919 med i allmänhet 7,000 kronor för
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
