Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 SOCIALDEMOKRATIN.
med lysande framgång krönta fälttåg mot den till po-
litisk makt nyss uppstigna bourgeoisin, och samtidigt ut-
sänder Nicolas Gabrilowitsch ”Tschernischewski från Peter Paul-
fästningen i Petersburg sina antändande sociala romaner,
som sätta millioner hjärtan i exalterad rörelse för de social-
demokratiska samhällsidealen.
Den Internationella arbetareassociationen, såsom Interna-
tionalen kallade sig själf, konstituerades 1864, efter att tanken
redan väcktes vid världsutställningen i London 1862. Dess
stadgar voro utarbetade af Karl Marx, som också i värk-
ligheten var Internationalens chef, synlig eller osynlig,
nära eller fjärran skådeplatserna för dess värksamhet, ända
till dess anarkismen i början af 1870-talet vred spiran ur
hans hand. Den första kongressen hölls i Geneve 1866, då
en omfattande organisations- och agitationsplan antogs. I
spetsen för hela associationen stäldes ett generalråd, valt af
sektionerna genom proportionella val. Detta generalråd
fick vid sin sida en korresponderande sekreterare för hvarje
land. Primärorganisationerna kallades sektioner, sammansatta
ungefär som våra dagar politiska klubbar, och närbelägna
sektioner skulle samla sig i en federation. Samtliga federa-
tioner i ett land förenade sig till ett nationalförbund.
Generalrådet, som skulle koncentreras i en enda stad,
fick från början en ganska stor makt, hvilket var nöd-
vändigt men snart framkallade opposition och häftiga de-
batter på kongresserna.
Internationalens första social-politiska program var
mycket moderat affattat. Det manifest, som uppmanade
arbetarna i alla land att ansluta sig till associationen, an-
befalde t. ex. endast en tio timmars normalarbetsdag, ehuru
redan kongressen i Genéve beslöt åtta-timmarsdagen. För
öfrigt sysslade de första kongresserna med förslag till ord-
nande af natt- och barnarbetet, med frågorna om inter-
nationelt mått, mål och vikt, järnvägarnas förstatligande
0. 8 v. Först på kongressen i Brissel 1868 visade sig
Internationalen vara i modärn mening socialistisk.
Denna kongress, som bestod af ombud från England,
Frankrike, Tyskland, Schweiz, Italien och Spanien, syssel-
satte sig i synnerhet med tre viktiga spörsmål, jordegen-
domen, maskinerna och strejkerna. I de två förstnämda frå-
gorna antogos med stor majoritet resolutioner, som utgöra
viktiga dokument i socialdemokratins. historia. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
