- Project Runeberg -  Socialdemokratin : dess uppkomst och utveckling /
6

(1894) [MARC] Author: Axel Danielsson - Tema: Politics, Labour, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 SOCIALDEMOKRATIN. föreningar (Trades Unions), blef Internationalen nyttig där- utinnan, att generalrådet i många fall kunde, genom att vädja till den internationella solidariteten mellan alla prole- tärer, hindra importerad arbetskraft från kontinenten att spränga blokader mot fabrikanter, som ville nedpruta ar- betslönerna. Det bidrog också i väsentlig grad till rådets första nödtvungna uppträdande som ett slags internationell strejkkommitté, att de engelska elementen, som ännu icke ville veta af politik eller öppet uttalad socialdemokrati utan endast lönerörelser, under Internationalens första 3r hade ett afgörande inflytande på kongresserna och led- ningen. I Brissel ägde emellertid redan en taktikförändring rum. På samma gång man där antog hufvudpunkterna af ett socialdemokratiskt program, gaf man arbetarna en tydlig fingervisning om, att icke strejkandet utan den politiska värksamheten är medlet till fullständig frigörelse. Man erkände strejkerna såsom nödvändiga försvars- och skydds- åtgärder, men man uppmanade till försiktighet och upp- ställde vissa villkor för en strejks berättigande. Innan nästa kongress året därpå (1869) sammanträdde i Basel, hade det af Liebknecht och Bebel ledda, från Lasalles anhängare åtskilda socialdemokratiska arbetare- partiet i Tyskland hunnit organisera sig på kongressen i Eisenach, hvilket gaf Baselkongressens samstämmiga beslut en förstärkt betydelse. Den resolution, som där med 54 röster mot 4 antogs ijordfrågan, och som väckte så mycken häpen skräck i den europeiska prässen, utgjorde endast ett skärpt upprepande af Briisselkongressens beslut. Den lydde sålunda: »Kongressen förklarar att samhället har rätt att afskaffa den in- dividnella jordegendomen samt förvandla jorden till gemensam egendom. Kongressen förklarar, att det i samhällets inträsse är nödvändigt att göra jorden till gemensam egendom.» På denna kongress bröto sig mot hvarandra i skarp motsats den af Proudhons anhängare förfäktade »mutua- lismen» (arbetarnas tillgång till produktionsmedlen genom gratis kredit) och den modärna socialdemokratin, som här kal- lade sig kollektivism, i motsats till kommunismen, en benämning som efter 1848 kommit allt mer ur modet och slutligen betecknar, åtminstone i det gängse språkbruket, något helt annat än socialismen. Laveleye låter i sitt arbete »Den .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:43:27 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socdem/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free