Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 SOCIALDEMOKRATIN.
föreningar (Trades Unions), blef Internationalen nyttig där-
utinnan, att generalrådet i många fall kunde, genom att
vädja till den internationella solidariteten mellan alla prole-
tärer, hindra importerad arbetskraft från kontinenten att
spränga blokader mot fabrikanter, som ville nedpruta ar-
betslönerna. Det bidrog också i väsentlig grad till rådets
första nödtvungna uppträdande som ett slags internationell
strejkkommitté, att de engelska elementen, som ännu icke
ville veta af politik eller öppet uttalad socialdemokrati
utan endast lönerörelser, under Internationalens första 3r
hade ett afgörande inflytande på kongresserna och led-
ningen.
I Brissel ägde emellertid redan en taktikförändring
rum. På samma gång man där antog hufvudpunkterna af
ett socialdemokratiskt program, gaf man arbetarna en tydlig
fingervisning om, att icke strejkandet utan den politiska
värksamheten är medlet till fullständig frigörelse. Man
erkände strejkerna såsom nödvändiga försvars- och skydds-
åtgärder, men man uppmanade till försiktighet och upp-
ställde vissa villkor för en strejks berättigande.
Innan nästa kongress året därpå (1869) sammanträdde i
Basel, hade det af Liebknecht och Bebel ledda, från
Lasalles anhängare åtskilda socialdemokratiska arbetare-
partiet i Tyskland hunnit organisera sig på kongressen i
Eisenach, hvilket gaf Baselkongressens samstämmiga beslut
en förstärkt betydelse. Den resolution, som där med 54
röster mot 4 antogs ijordfrågan, och som väckte så mycken
häpen skräck i den europeiska prässen, utgjorde endast
ett skärpt upprepande af Briisselkongressens beslut. Den
lydde sålunda:
»Kongressen förklarar att samhället har rätt att afskaffa den in-
dividnella jordegendomen samt förvandla jorden till gemensam egendom.
Kongressen förklarar, att det i samhällets inträsse är nödvändigt att
göra jorden till gemensam egendom.»
På denna kongress bröto sig mot hvarandra i skarp
motsats den af Proudhons anhängare förfäktade »mutua-
lismen» (arbetarnas tillgång till produktionsmedlen genom
gratis kredit) och den modärna socialdemokratin, som här kal-
lade sig kollektivism, i motsats till kommunismen, en benämning
som efter 1848 kommit allt mer ur modet och slutligen
betecknar, åtminstone i det gängse språkbruket, något helt
annat än socialismen. Laveleye låter i sitt arbete »Den .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
