Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SOCIALDEMOKRATIN.
Tyskland Lasallanernas »Sozialdemokrat» och Eisenacher-
nas »Volkstaat», i Belgien » Tribune du Peuple» (Folktribu-
nen) och den flamländska »Werkman» (Arbetaren), i Öster-
rike » Wiener Arbeiter-Zeitung» och, utom dessa och andra,
tidningar i Spanien, Portugal, Italien och Amerika. Det
var därför icke underligt, att den stora engelska tidningen
Times (enligt Laveleye) i den förskräckta bourgeoisins
namn skref: »Man måste gå tillbaka till kristendomens
början eller folkvandringarna för att finna en motsvarighet
till nutidens arbetarerörelse, hvilken tyckes hota den nuva-
rande kulturen med ett liknande öde, som nordens barbarer
beredde antikens värld.»
Så bröt fransk-tyska kriget ut under lidelsefulla pro-
tester från bägge landens socialdemokrater. Internationalen
utvecklade före krigsförklaringen en energisk agitation,
som naturligtvis dock icke kunde förmå Bismarck och Na-
poleor att afstå från det brottsliga kriget. Detta slöt
som bekant med ett blodigt försök af Paris arbetare att
eröfra den politiska makten. Den roll Internationalen spe-
lade i Pariserkommunens historia, för hvilken skall redogöras
i ett särskilt kapitel, var emellertid ganska obetydlig, mera
sympatisk och platonisk än aktiv. Den 30 maj 1871, sista
dagen af »den blodiga majveckan», är generalrådets rapport
till samtliga sektioner öfver det borgliga kriget i Frank-
rike daterad. Karl Marx själf var författaren. Slutet på
denna klassiska pamflett mot den segrande franska bour-
geoisin har följande lydelse:
» Under det de europeiska regeringarna utanför Paris
bekräftade klassväldets internationella karaktär, tömde de
sin galla öfver den Internationella arbetareassociationen —
arbetets internationella kontra-organisation mot kapitalets
universella sammansvärjning — såsom upphofvet till alla
dessa olyckor. Af Thiers blef hon anklagad som arbetets
tyrann, hvilken utgaf sig som dess befriare. Picard an-
befalde att afskära de franska medlemmarna af Internatio-
nalen från all förbindelse med de utländska. Grefve J oubert,
Thiers gamle till mumie vordne medbrottsling från 1835,
förklarade det vara alla regeringars hufvuduppgift att ut-
rota henne. Nationalförsamlingens junkrar vråla emot
henne, och hela den europeiska prässen instämmer. En
hederlig fransk skriftställare, som är helt och hållet främ-
mande för vår association, uttalar sig på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
