TIIIO, = MRS TS PIE TO TORSSON S ERE SNR 10 SOCIALDEMOKRATIN. dömd till döden och utlämnad till kejsar Nicolaus, som skickade honom till Sibirien, hvarifrån han öfver Kina, Japan och Amerika lyckades undkomma till Europa 1861. Han gjorde sig nu känd dels som medlem af Fredsligan, där han kom i konflikt med Victor Hugo, och dels som le- daren af den anarkistiska oppositionen mot Karl Marx inom Internationalen. Han och Internationalen dogo un- gefär samtidigt: 1876. Liksom Marx är socialismens, är Bakunin anarkismens mäst nämde och mäst typiske representant. Ettpar utdrag efter Malon (Socialismens historia) ur hans skrifter, bland hvilka »Det knutogermaniska kejsardömet» och »Muzzinis teolo- giska politik och Internationalen» äro mäst kända, må vara tillfyllest. »Huru genomföra arbetarnas emancipation ?» frågar Bakunin. — »Därtill fordras att förstöra alla aktuella insti- tutioner: stat, kyrka, rättsväsen, banker, universitet, för- valtning, armé och polis, hvilka allesamman endast äro fästen, som privilegiet uppfört mot proletariatet. Och det är icke tillräckligt att rasera dem i ett enstaka land; de måste öfverändakastas i alla land, emedan det allt sedan de modärna staternas uppkomst i 18:e och 19:e seklet existerar mellan alla dessa institutioner, trots alla gränser, en förkrossande solidaritet och ett mycket starkt inter- nationelt förbund.» i >Den uppgift, som den internationella arbetareassocia- | - tionen satt sig före, är ingen ringare än en fullständig I i slutlikvid med hela den nu existerande politiska, religiösa, | Juridiska och sociala världen och dennas ersättande med en ny ekonomisk, filosofisk och social värld...» >Staten och Internationalen. — Staten är auktoriteten, po de egendomsbesittande och s. k. upplysta klassernas orga- ol niserande makt öfver massorna. Internationalen är Massor- 2 nas befrielse. Staten, som aldrig velat och aldrig kunnat vilja något annat än massornas träldom, vädjar till deras underkastelseinstinkt. Internationalen, som icke vill något annat än deras fullständiga befrielse, vädjar till deras re- volutionära instinkt...» »Men Internationalen kan icke organisera sig som stat; den kan det icke, emedan, såsom redan namnet utvisar, den vill afskaffa alla gränser; och det finnes ingen stat utan gränser, Den universella staten, hvarom de stora