SOCIALDEMOKRATIN I TYSKLAND. nover och Österrike är en betydelsefull faktor i den tyska arbetar-rörelsens historia, emedan den tvang honom till en tids uppmärksam tolerans mot den socialistiska pro- pagandan och till sitt lifs största bragd: den tyska enhets- tankens förvärkligande på grundvalen af allmän rösträtt. Ferdinand Lassalle föddes 1825 i Breslau af en för- mögen israelitisk köpmansfamilj. Efter lysande universi- tetsstudier besökte han Paris, gjorde bekantskap med skalden Heinrich Heine, som uttalade sig profetiskt om hans blif- vande storhet, och andra europeiska ryktbarheter bland de revolutionära författarna, samt slog sig sedan ned som privatdocent i Berlin, där han trädde iintim beröring med hela den vetenskapliga och literära världen. Under revolutionsåret bodde Lassalle i Disseldorf, där han 1849 stäldes inför rätta, anklagad att hafva upp- viglat folket. Han försvarade sig med jakobinskt trots och mycken skicklighet, men blef naturligtvis dömd till fängelse. Redan dessförinnan hade han gjort bekantskap med den unga grefvinnan Hatzfeld, åt hvilken han förde en långvarig process mot hennes man och hans släkt. Denna romantiska process grundlade Lassalles rykte inom de borgerliga kretsarna, men inom arbetarklassen var han föga känd ända till år 1862. | Det sociala tillståndet i Tyskland var då lika gynnsamt som de politiska förhållandena för ett socialdemokratiskt partis bildande och hastiga utbredning. Storindustrin hade redan hunnit upprifva handtvärks- och småbondeklassen i en hopplös konkurrenskamp. Den oerhört växande massan af lönarbetare var af lagstiftningen lämnad åt sitt eget öde, och genom saknaden af yrkesorganisationer, hvilka de engelske arbetarna visste att i någon mån hjälpa sig med, var den oförmögen att själf göra motstånd mot det hastigt bildade och koncentrerade storkapitalet. Socialismen existerade en- dast i några småföreningar och i de af arbetarna olästa böckerna. Den liberala bourgeoisin förde i parlamenten äfven arbetareklassens talan och gjorde sig all möda att bevisa, att ett särskilt arbetareparti var obehöfligt, ja, skadligt. På initiativ af Lassalles bekante motståndare, Schultze- Delitsch, upphofsmannen till »själfhjälps»-teorin och den tyskliberala arbetarepolitiken, hade flerestädes i Tysk- land upprättats konsumtions- och produktionsföreningar, folkbanker, sparkassor o. s. v., och en otalig mängd tid- t ; v | 4 Cs : a kh - KL i 1 : | & TUNA ER SPAR DERA R MSN Jo BRA AN Slo NUEPRAUESRAA - 2 se å a ö SEN ORBIT BASAR Sv NES TÅR RE SE GR SAVA NAN rr OSTAR RAA ARN HEINE et AES FEN ERRNFARRAR NT NERE FEAR ANEBY KUR SNI KÄR SPE OY SRA Ba NIAN OT ASP SHEARER BANG INNE FRA NESSER REA INA AEA Od