Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Socialdemokratin i Tyskland intill fransk-tyska kriget - 3. Pariserkommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSD SEE SET ste BA SSR RS AR AIN gt SNS AN KA AR UNEF NNE SVAREN
20 : SOCIALDEMOKRATIN.
grundlade i Sachsen tidningen Volkstaat, som Bismarck lät
indraga efter det österrikiska krigets slut, samt organi-
serade det »Sachsiska folkpartiet». Detta parti utvidgades
snart till Tysklands socialdemokratiska arbetareparti, som kon-
stituerade sig på kongressen i Eisenach 1869.
Sålunda hade nu Tyskland två socialistiska partier,
som länge bekämpade hvarandra, ofta med mycken bit-
terhet. »Eisenacharne»> eller, som de äfven kallades, » Marxi-
sterna» vunno dock allt flere anhängare, och en samman-
slutning af partierna blef snart nödvändig. Ar 1870. val-
des JLiebknecht in i riksdagen tillika med Aug. Bebel, som
då nyligen öfvergått till socialdemokratin från att förut
ha varit en mycket ifrig motståndare. Bägge protesterade
energiskt mot Bismarcks fortsättande af fransk-tyska kriget
efter Sedanslaget. De fingo därför hvardera ett par års
fängelse, hvilken tid bägge använde till flitiga studier, i
synnerhet Bebel, som från början endast var en vanlig
handtvärkare och genom själfstudier måst förvärfva sig det
omfattande vetande, han besitter.
Men innan vi redogöra för socialdemokratins vidare
utveckling i Tyskland och särskilt dessa bägge mäns
värksamhet, skola vi kasta en blick på de märkliga hän-
delser, som i Frankrike efterföljde kriget.
3. Pariserkommunen,
Marsrevolutionen i Paris 1871, då »Kommunen» pro-
klamerades, var såsom vi redan sett, hvarken planlagd eller
ledd af Internationalen. Den var vid närmare undersök-
ning mera en produkt af de utomordentliga förhållandena
efter ett exempellöst blodigt krig än en partihandling.
Flertalet af Paris” arbetare följde visserligen mer eller
mindre socialistiska ledare, men någon socialdemokratisk
organisation i vanlig mening fanns icke genomförd. Själfva
resningen den 18 mars var därför en af händelserna fram-
kallad ehuru knappt förutsedd revolt mot den nya »ad-
vokatregeringen», som Paris beskylde för förräderi vid
fredspreliminärernas afslutande med Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
