Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den nya internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA INTERNATIONALEN.
tion. På den tredje kongressen i Kristiania 1890 visade
det sig, att socialdemokratin i Norge redan var en makt
att räkna med. De två första agitatorerna voro här borst-
bindaren Carl Jeppesen och boktryckaren Chr. Knudsen.
Sedan ha, efterhand som partiet växt ut, nya krafter
kommit till, bland hvilka höjesteretsadvokat Ludvig Meyer
och d:r MNissen äro mäst kända. Desse män ha betydt
mycket, då socialdemokratin skulle lösa sin svåra uppgift
att rycka de norske arbetarna 1 stad och på land ur den
norska vänsterns ledning.
Det är tillräckligt känt att socialdemokraterna på
bägge sidor om Kölen deltaga med all energi 1 rösträtts-
arbetet och ha spelat sin rol i alla demokratiska folkrörelser,
som de senaste åren gått genom landen.
FR FR
x
Sedan i nästan alla land efter 1871 arbetarerörelsen
väckts till nytt lif, och de olika nationella arbetarepartierna
utvecklat sig till socialpolitiska organisationer, hvilkas sam-
manlagda styrka är mångdubbelt större än den gamla In-
ternationalens, har gång på gång tanken på en ny Inter-
national uppstått. Men de som drömt sig ett återupp-
lefvande af den Internationella arbetareasociationen med
dess gemensamma stadgar och generalråd, dess sektioner
och federationer, som arbetade utan hänsyn till de natio-
nella förhållandena, ha blifvit besvikna och nödgats erkänna,
att denna organisationsform icke längre kan återkonstrueras.
Man förklarar sig i alla land erkänna den internationella
solidaritetens grundsats och vilja bevisa denna praktiskt,
när plikten bjuder, men man vill utkämpa den politiska
striden med det kapitalistiska samhället inom den nationella
ramen.
Därför har det på de tre internationella socialistiska
kongresserna efter 1871 icke ens blifvit tal om en för-
nyelse af Internationalen. Men den gamla idén om ett
samtidigt internationelt uppträdande kunde dock icke helt
och hållet afvisas eller undertryckas. Den fick ett vackert,
naturligt och värksamt uttryck i majdemonstrationerna för 8
timmars arbetsdag, hvilka beslutats i Paris, Brässel och Ziärich
och i kraft af dessa beslut återupprepas hvarje år öfver hela
den civiliserade världen. Om den sociala och politiska be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
