Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Socialdemokratin grundlägges i Tyskland. - Ferdinand Lassalle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
SOCIALDEMOKRATIN
Lassalles väldiga agitation för den allmänna rösträtten.
Redan 1866 såg Bismarck sig tvungen att mot de
antipreussiskt stämda sydtyska staterna spela ut som sista
trumf en förbundsreform på grundval av allmän, lika och
direkt rösträtt till förbundsdagen. När kriget var slutat
med Österrikes, Hannovers och sydstaternas nederlag,
bildades det Nordtyska förbundet. Dess första riksdag i
Berlin 1867 framgick ur allmän rösträtt, vilken därifrån
gick över som grundval även för det 1871 upprättade tyska
kejsarriket.
Ferdinand Lassalle slöt ung sitt liv som tragisk hjälte
i en romantisk kärlekshistoria. Under sina agitationsresor
hade han blivit bekant med en ung vacker kvinna, Helene
v. Dönniges, dotter till en bayersk diplomat, och mellan
dem båda uppstod ett kärleksförhållande, som ledde till
en duell. Detta var dock uteslutande Lassalles egen skuld,
ty fröken v. Dönniges ville bli hans hustru utan
föräldrarnas samtycke, vilket den stolte Lassalle i ett anfall av
spetsborgerlighet avböjde. När därpå släkten förlovade
henne med en officer vid namn Racowitza, blev det duell
mellan denne och Lassalle. Tre dagar därefter dog
Lassalle av det pistolskott, han erhållit av sin rival.
Det var
den 31 augusti 1864.
Lassalles död väckte den djupaste sorg hos Tysklands
arbetare, som än i dag varje år fira den bortgångne
banbrytarens minne. Som ledande man i den allmänna
arbetarföreningen, vilken alltjämt hade rätt blygsam omfattning,
framträdde nu Schweitzer, ett praktiskt-politiskt huvud, som
ville begagna kampen mellan junkrarna och den liberala
bourgeoisin för att skaffa de tyska arbetarna rösträtt och
föreningsrätt. Denna politik fann dock Marx och hans till
Tyskland återvände yngre vän Wilhelm Liebknecht
alltför betänklig; arbetarrörelsen syntes stundom rent av gå
Bismarcks ärenden. De gingo ifrån föreningsorganet
» Der Sozialdemokrat», som Schweitzer från 1864 utgav i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
