Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Frankrike: från kejsardömet till Kommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE: FRÅN KEJSARDÖMET TILL KOMMUNEN 25
3. Frankrike: från kejsardömet till Kommunen.
Vi sågo att Napoleon III 1862 gynnade en fransk
arbetardelegations besök i London och 1864 tog han ett
viktigare steg, då det dittills officiellt gällande förbudet
mot fackföreningar slopades. Dessa eftergifter ändrade
dock på intet sätt de franska socialistiska arbetarnas
skarpt oppositionella hållning. Så följde det första åtalet
mot den franska sektionen av Internationalen 1867, med
anledning av en strejk i Roubaix, där vävstolar förstörts.
Nu tog man i med hårdhandskarna och åtalade sektionens
styrelse. Det ledde till fängelsedomar, men gav
bokbindaren Varlin, den främste mannen bland Marx’ lärjungar
i Frankrike, tillfälle att i ett uppseendeväckande
försvarstal utveckla den nya arbetarrörelsens hela åskådning.
Nu blev det mera fart i rörelsen. Vid valen 1869
uppställde Internationalen kandidater, Rocheforts
»Marseillaise» gav rum för dess idéer, en stor strejk i Creuzot
leddes skickligt av dess medlem Bénoit Malon, och vid
den stora folkomröstningen i maj 1870 verkade dess män
överallt som erkända ledare för den republikanska
oppositionens proletäriska flygel. Utgången av denna
kejsardömets sista vädjan till nationen blev också 12 million nej.
Så bröt olyckskriget ut, »mitt lilla krig», som
kejsarinnan Eugénie sade. Dess huvuddrag äro kända. När
kronan sattes på raden av franska nederlag genom Mac
Mahons kapitulering vid Sedan, reste sig Paris och kastade
utan att en hand höjdes till motstånd den murkna
kejsartronen över ända. Den nya »nationalförsvarsregeringen »
upptog dock ingen av arbetarnas ledare. Paris fann sig dock
till en början häri, men krävde kommunalval och att föras
mot fienden; regeringen sköt undan de förra och Paris’
militärbefälhavare, general Trochu, f. d. kejserlig general,
föraktade djupt nationalgardet, som dock sedan under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
